Yttrandefrihets

grundlagen

tryckfrihet



Svea rikes lag består av många lagar. Det finns fyra lagar som har en speciell ställning, de kallas för grundlagar. Grundlagarna är överordnade alla andra lagar i Sverige. Det betyder att andra lagar aldrig får strida mot det som står i grundlagarna.

De fyra grundlagarna är svårare att ändra på. Man har bestämt så för att de som har makten inte utan att tänka efter ska ändra på lagarna. Om en grundlag ska ändras måste det finnas två beslut i riksdagen och det måste ha varit ett val mellan besluten.

Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen är en utav dessa fyra grundlagar. De används för mesta delen i Media.

Rätten att fritt framföra sina åsikter i både tal och skrift är jätteviktigt för en demokrati. I tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är dessa rättigheter beskrivna. Dessa två lagar gör att orättvisor och det som är galet i ett land kommer fram till befolkningen via t ex radio eller TV. Men det som också är bra med dessa grundlagar är att det finns begränsningar. Man får t ex inte kränka eller sprida lögner om någon eller något. Tryckfrihetsförordningen innehåller t ex rätten att få ut handlingar från myndigheter.

Det finns fortfarande många länder i världen som saknar yttrandefrihet i sina lagar. T.ex Kina. Där har du inte rätten att säga eller skriva eller överhuvudtaget uttrycka dina åsikter. Ett exempel är 2010:s nobelpristagare:


Liu Xiaobo nobels fredspristagare 2010
Liu Xiaobo nobels fredspristagare 2010

2010 fredspris tilldelades den kinesiske frihetskämpen Liu Xiaobo.

Liu blev arresterad i december 2008 när han undertecknade ett politiskt manifest för ökad demokrati i Kina, som kallades Charter 08, tillsammans med ett hundratal andra. Liu har suttit i fängelse sen dess. Den 25 december 2009 dömde en domstol i Peking, Liu till elva års fängelse. Deras motivering var: ”uppvigling till omstörtande verksamhet”. Denna dom är den hårdaste i sitt slag sedan 1997. - Och i år blev han tilldelad nobelpriset för hans kamp om rättvisa.

källor:

www.wikipedia.se www.riksdagen.se www.svd.se

Alexandra Sällström MP2A

Yttrandefrihet

Yttrandefrihet betyder att man har rätt att utrycka sina tankar, åsikter utan Censur som innebär att

som innebär att man förhandsgranskar information som ska nå allmänheten och sedan förhindrar informationen att komma ut.

Det innebär också att man inte kan bli bestraffad för att man uttrycker sina åsikter.Yttrandefrihet är förutsättningar för ett demokratisk statssick.

Man ska få sprida upplysningar och tankar genom vilka hjälpmedel som helst.

external image medieregler_02.gif

Bakgrund till att lagen bildades

Yttrandefrihetsgrundlagen är en av Sveriges fyra grundlagar som bildades redan 1766 lagen gällde dock inte tv och radio, men redan på 1970 talet diskuterades det mycket om att tv och radio borde ha en egen lag, men det var inte förrän 1992 som lagen grundades. Den nuvarande lagen som gäller tv och radio är Sveriges yngsta grundlag.

Vad innebär lagen egentligen

Lagen är väldigt lik tryckfrihetsförordningen tex. Förbudet mot cencur, rätten att vara anonym, meddelarfriheten, förbudet att forska efter källor. Det som skiljer lagarna är vad som står när det gäller spridning i tv och radio mot vad som gäller i tryckta skrifter.

Lagen innebär att alla har rätt till att yttra sina åsikter, tankar eller känslor i tv och radio. Det innebär att ingen myndighet kan kräva att något som ska sändas eller framföras i tv eller radio första ska granskas av någon myndighet eller annan allmänt organ. (Det gäller inte bio filmer) Det är förbjudet för myndigheter att försöka förhindra någon att sprida information. Därför att varje svenska medborgare har rätt att lämna uppgifter till författare, Redaktionen, nyhetsbyråer mm. Med hjälp av teknisk upptagning.

Det som står i grundlagen om radioprogram gäller också ljudradio, tv program och innehållet i vissa andra överförningar av ljud, bild, text som sker med hjälp av elektromanetiska vågor. Lagen gäller också vissa webbsändningar.

Det har också införts en frivillig grundlagsskydd för databaser t ex på Internet som innebär att det inte bara är massmedieföretag som skyddas utan även privat personer kan söka grundlagsskydd för någon hemsida på Internet.

Utgivare har ansvaret för det som pupliceras

Det som sänds i tv eller radio har en utgivare, det är den person som har ansvaret för det som sänd i ett radio eller tv program eller delar av det.. Utgivaren blir utvald av den som driver verksamheten. Utgivaren ska vara svensk medborgare, men utlänningar kan också vara utgivare, men utgivaren ska bo i landet.

Rätten till att få vara anonym

Den person som vill utrycka sina åsikter i tv eller radio har all rätt att vara anonym. Myndigheter får inte efterforska namn och personer som vet något får inte avslöja personens identitet. Det är en peson som ansvara för det som publiceras och det är utgivaren som också har rätt att vara anonym.

Yttrandefrihetsbrott och tryckfrihetsbrott

  • högförräderi

  • krigsanstiftan

  • spioneri

  • obehörig befattning med hemlig uppgift

  • vårdslöshet med hemlig uppgift

  • uppror

  • landsförräderi eller landssvek

  • landsskadlig vårdslöshet

  • ryktesspridning till fara för rikets säkerhet

  • uppvigling

  • hets mot folkgrupp

  • brott mot medborgerlig frihet

  • olaga våldsskildring

  • förtal

  • förolämpning

  • olaga hot

  • hot mot tjänsteman

  • external image moz-screenshot.png

external image moz-screenshot-4.png

källor

http://sv.wikipedia.org/wiki/tryckfrihetsbrott

http://www.riksdagen.se

http://sv.wikipedia.org/wiki/Yttrandefrihetsgrundlagen

http://medielagarochregler.wikispaces.com/yttrandefrihetsgrundlagen

Jonna Blomquist MP2A

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen är en del av yttrandefrihetsgrundlagen. Det är alltså en grundlag och för att ändra lagen krävs det därför två riksdagsbeslut med ett val emellan besluten. Tryckfrihetsförordningen antogs år 1949 och reglerar allmänna handlingars offentlighet och yttrandefrihet i tryckta skrifter såsom tidningar och böcker.

Sverige var det första landet i världen som gjorde tryckfriheten till en grundlag, detta år 1766. Detta innebar att censuren avskaffades, förutom för teologiska texter. År 1774 avskaffades det mesta av tryckfrihetslagen i och med att Gustav III gjorde en statskupp år 1772. Från år 1809 skedde utvecklingen av tryckfriheten stegvis. Efter den nya regeringsform som kom år 1809 återställdes tryckfrihetslagen som tagits år 1766 och år 1812 antogs den tryckfrihetslag som kvarstog enda till 1949 då den nuvarande tryckfrihetsförordningen grundades.

Tryckfriheten innebär att varje svensk medborgare har rätt att ge ut skrifter utan att någon myndighet eller annat organ kan förhindra det. Myndigheter får alltså inte censurera någonting. Endast inför laglig domstol kan textens författare åtalas och straffas, detta ifall textens innehåll strider mot någon lag och då innehåller högförräderi, spioneri, krigsanstiftan, uppvigling, obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, ryktesspridning till fara för landets säkerhet, hets mot folkgrupp, brott mot bedborgerlig frihet, olaglig våldsskildring, förtal, olaga hot eller övergrepp i rättssak.

Ett exempel på brott mot tryckfrihetsförordningen är Linus Brohult som år 1999 dömdes till 1 års fängelse för grov uppvigling efter att ha dömts i Stockholms tingsrätt för att ha skrivit anonyma artiklar i tidningen "Ekologisten" där man uppmanades att sabotera ett bygget av motorvägen Södra länken. En artikel innehöll bland annat information om hur man skulle förstöra utrustning på de maskiner som användes vid bygget. Brohults straff sänktes dock till samhällstjänst.

Tryckfrihetsförordningen innehåller regler om offentliga handlingar och meddelarskydd. Sverige är ensamt om att ha dessa principer detaljerat i en grundlag. Exempelvis USA har sin konstitution från 1791 om tryck- och yttrandefrihet skriven i endast en mening.

Offentlighetsprincipen är en del av tryckfrihetsförordningen och innebär att alla handlingar som inte är beslutade att de ska vara hemliga är offentliga och allmänna, detta för att det ska finnas en insyn i myndigheternas verksamhet eftersom att demokratin mår bra av att granskas då det förhindrar maktmissbruk. Offentlighetsprincipen är rätten att ta del av allmänna handlingar.

I tryckfrihetsförordningen ingår meddelarfriheten som innebär att den som arbetar inom exempelvis kommunen kan vända sig till media och berätta om något den anställde anser vara viktigt och behöver bli allmänt känt. Meddelarfrihetens syfte är att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Detta innebär att varje medborgare ska ha rätt att meddela uppgifter och underrättelser om ett ämne till en redaktion. Den som tar emot informationen får inte avslöja varifrån informationen kommer om källan inte vill det. Det är straffbart att försöka ta reda på vem som fört informationen vidare. Dock är det inte tillåtet att lämna ut uppgifter som har et starkt sekretesskydd, kvalificerad sekretess, eftersom att de är för rikets säkerhet.

Författaren till en text får vara anonym, man behöver alltså inte låta sitt namn, pseudonym eller signatur stå på texten. De ansvarighetsregler som finns är att alla periodiska skrifter måste ha en ansvarig utgivare. Exempelvis måste varje tidning ha en ansvarig utgivare. Journalisten som skriver en artikel kan vara anonym och källan till en artikel kan vara anonym. Begår man med artikeln ett tryckfrihetsbrott är det i så fall den ansvarige utgivaren som kan bli dömd. Endast en tidnings ansvarige utgivare har rätt att kräva namnet på en källa, men har då absolut tystnadsplikt.

Källor

www.riksdagen.se, www.svt.se, www.wikipedia.se, www.nybro.se

Hilda Eriksson, MP2A.

Den svenska tryckfrihetens historia

I Sverige anlades det första tryckeriet år 1483 i Stockholm, av Johann Snell - invandrad boktryckare från Lübec.

12 år senare, 1495 skaffade sig Vadstena kloster ett eget tryckeri och 1510 öppnade Uppsala domkapitel också ett tryckeri.

Biskop Brask startade år 1522 också ett eget tryckeri i Söderköping. Gustav Vasa var inte förtjust i de katolska irrläror som utgick från Braskens tryckeri, fast han insåg själv väl fördelarna med den nya boktryckarkonsten, det innebar möjligheter att sprida politisk och religös propaganda och stärka den statliga centralmakten.

Så år 1526 startade han eget tryckeri i Stockholm.

1527 gjordes det första statliga ingripandet mot ett tryckeri, det var mot biskop Braks i Söderköping,

kungen stängde ner det.

Under 1660-talet kom en rad lagar och förordningar som la bojor på landets tryckerier. Det var av prästerskapet censuren drevs fram för de fruktade för fri behandling av religösa ämnen. De kyrkliga myndigheterna fick i uppdrag att kontrollera de böcker ortens trycker satte upp, var någon skrift misstänksam skickades den till kungens Kanslikollegium, som sedan fick bestämma om den skulle tryckas eller inte.

På 1700-talet, efter Karl XIIs misslyckande krigsäventyr så begränsades kungamakten rejält och makten utövades av ämbetsmanna adeln.

Tryckfrihetsbrott dömdes allvarligt, i princip all kritik av överheten kunde leda till att man fick halsjärn eller blev förvisad från landet och tillomed bli dömd till döden.

En censor (granskare) ville förbjuda alla skrifter som innehöll orden frihet, lag, patriot eller träl.

Men på 1760-talet kom de starka krav att avskaffa censur och ökad offentlighet som nådde vid riksdagen 1765-66.

Då lades det fast några viktiga principer:

· Censuren avksaffades och det administrativa godtrycket blev ersatt med rättslig prövning inför lagliga domstolar

· Endast brotrt som blev beskrivna i lagen blev betraktade som missbruk av tryckfriheten

· Författaren blev ansvarig för vad som trycktes

· Alla slags offentliga handlingar mer tillåtet att tryckas och diskuteras som: riksdagsdomslutslag, regeringsbeslut, riksdagsprotokoll osv. Offentlighetsprincipen skapades.

En stor mängd tidningar och broschyrer kom ut de år friheten varade tills Gustav III avskaffade den igen. Direkt efter avsättningen av Gustav IV Adolf i mars 1809 återupprättades tryckfriheten.

Den tryckfrihetsförordning vi har nu är den som tillkom 1949, den innebar en grundlig uppgörelse med krigsårens bakåtsträvande presspolitik och är uppbygd på erfarenheterna av de stora striderna om tryckfriheten under 17- och 1800-talet. Så den kom att innehålla massvis detaljerade, grundlagsfästa regler till försvar mot tvång och administrativt godtycke.

Freja Boström Sandin MP2A