Pontus, Andreas , Mikaela, Fanny Öhman , Emma
HattR.jpg
Header:Pontus Johansson


Layout: Andreas Sundbom



PON.jpg hisotia.jpg sss.jpg




INLEDNING:


Pressetiska regler innebär att media ska visa moral och hänsyn till privatliv i TV, radio, press och andra medier. Dom är till för att skydda privatpersoner från att media ska hänga ut en/dem. Polisutredningar och brottsmål ska behandlas objektivt och med behörig hänsyn till både offer och gärningsmän. Reglerna är inte skriftligt (ej lagregel) utan mer en formell regelsamling som varje journalist ska ta hänsyn till.

De som står bakom de pressetiska reglerna för TV, radio och press är Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Utbildningsradio AB.

Av: Mikaela Söderberg & Fanny Öhman





PRESSETISKA SPELREGLER:


Som kanske de flesta vet så ingår tryck och yttrandefrihet i den svenska grundlagen. Detta gör det möjligt för press, TV och radio att vara ganska fria i sitt arbete. Granska stadsmakter, politiker m.m. Men trots denna lag som vi har i sverige så innebär det INTE att man för skriva riktigt vad man vill.


Om man ska publicera en text för allmänheten så finns det vissa saker som man ska tänka på. Bland det viktigaste man ska tänka på är att vara kritisk mot all fakta om information man får in inför sin artikel. Man ska dubbelkolla alla källor oavsett om dom har publicerats tidigare. Varför ska man vara så noga med detta? Jo, om man skriver felaktiga uppgifter om någon så kan det leda till konsekvenser oftast i form av böter. En annan viktig sak är att löpsedeln, rubriken och ingressen ska ha en så kallad teckning i texten. Det vill säga att det som speglas i t.ex. rubriken ska finnas med i texten. Detta kan oftast ifrågasättas. Särskilt vad gäller skvallertidningars sett att skriva rubriker på för att locka läsare. I en artikel som publicerades 12 Juli i Expressen extra löd rubriken följande:

"LADY GAGA HJÄLPTE TILL ATT STJÄLA MILITÄRA HEMLIGHETER"

Texten eller artikeln handlade dock inte om det man skulle tro. Allt handlade iprincip om en kille som laddat ned hemligt militärt material samtidigt som han hade nynnat på popstjärnans låt.


På nätet fanns även denna video med en man som föreläste om ämnet:












Men vad händer om ens persons privatliv står på spel. Får media rota i det? Ja, det kan dom MEN enligt de etiska reglerna så ska detta inte föregås om det inte är nödvändigt. Endast om det kräver samhällets uppmärksamhet eller om det är av allmänintresse. Vad gäller självmord och självmordsförsök så bör detta inte tas upp eller rapporteras om. Man ska tänka på personens anhöriga. Det samma gäller vid publicering av nationalitet, yrke, sexuell läggning, religiös åskådning osv. om det det saknar betydelse i texten.

Vad gäller bilder då? Som många vet så är det bilderna som cirkulerar mest på internet. Copyright hit och copyright dit. Men vad gäller för journalisterna och tidningarna?

Jo, om ett så kallat montage (en ihopsättning av två bilder) förekommer i tidningen så måste tidningen ifråga skriva detta under eller på bilden, för att inte lura eller vilseleda läsare. Här nedan ser ni ett exempel på en bild som Aftonbladet publicerat:




melon-borg.jpeg

Som ni ser så har man i detta läget valt att markera väldigt tydligt att bilden är ett montage. Kanske för att bilden/montaget är så pass stort samt avvikande.

Samma sak gäller bilder som blivit retuscherade.


Och sist men inte minst. Vad gäller publicering av brott så måste man tänka på att en person som är misstänkt för ett brott alltid betraktas som oskyldig till man bevisat det motsatta. Man ska även tänka sig för innan man publicerar namn.


Så vad ska du då tänka på?

  • Är det värt att publicera en persons namn i artikeln?
  • Skriv under eller på bilden om bilden i fråga är ett montage eller om den är retuscherad.
  • Skadar det jag ska publicera en människa eller anhöriga? Tänk då över publiceringen en extra gång.
  • Behöver jag skriva religiös åskådning samt sexuell läggning?
  • Skriv en rubrik samt ingress som har teckning i texten.


Bildkällor: Anders Borg
Källor: Svenska journalistförbundet

dfdfd.jpg
Av: Pontus Johansson








Press ombudsman (PO):

PO, allmänhetens pressombudsman är den personen man kontaktar om man har blivit uthängd av media mot sin vilja. Om media har brutit mot de pressetiska reglerna så kan PO göra en utredning, där de bestämmer om det ska göras en anmälan till PON (pressens opinionsnämnd). Om en tidning t.ex. brutit mot god publicistisk sed så måste de sedan själva publicera det fällande beslutet och även betala en expeditionsavgift som finansierar PO:s och PON:s verksamhet.

Pressens opinionsnämnd (PON):

PON, pressens opinionsnämnd. PON:s arbete börjar när PO skickar vidare en anmälan till dom, som de därefter ska göra en anmälan för att se om några av dom pressetiska reglerna har brutits. I nämnden finns representanter från Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Sveriges tidskrifter och allmänheten. Representanterna för allmänheten utses av: ChefsJO och ordföranden i Sveriges advokatsamfund.

Ett exempel på en utredning som PO och PON har gjort hittar ni HÄR










Yrsa Stenius, allmänhetens pressombudsman
dfdfd.jpg
Av: Fanny Öhman, Mikaela Söderberg




Press/yrkesetiska reglernas historia



Pressetiken blev viktig för redan 320 år sedan. I en engelsk kunglig proklamation från tiden står det:
"Nyheter ska vara i överensstämmelse med sanningen på det att hans majestäts undersåtar
inte ska bli oroade och förvirrade av lögner och bedrägliga rapporter". De hade alltså redan då insett att ett samhälle inte kan byggas på lögner.

erik.jpg

Press/yrkesetiska regler innebär att journalister måste följa vissa regler vid sin yrkesutövning. Det är också en
trygghet för samhället att veta att journalister har regler att följa och inte bara kan skriva vad som faller dem in.
Internationella Journalistfederationen formulerade på 1920-talet ett antal yrkesregler.
Till en början handlade reglerna mer om att markera avstånd till en del avarter inom kriminaljournalistiken än den journalistiska yrkesrollen.
År 1923 antog publicistklubben sina första hedersregler.

jesus_1168339655.jpg


Svenska journalistförbundets kongress antog år 1965 förslaget om att införa en allmän yrkeskodex. Syftet med reglerna var
att ”ge den enskilde journalisten bestämda normer och riktlinjer i yrkesutövandet.”
Regler som reglerade journalisters förhållande till sina källor kom tre år senare.
Journalistförbundets yrkeskodex och PK:s hedersregler ersattes i november 1974 av Publicitets regler och Yrkesregler.
Press/yrkesetiska regler finns alltså kort och gott för att samhället ska kunna lita på vad journalisterna skriver.



En video på youtube om pressetiska regler.



Källa: http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,1&_dad=portal&_schema=PORTAL
Bildkälla: http://www.google.se/


Av: Emma Linnér dfdfd.jpg












Textreklam


Eftersom det är viktigt för medierna att vara trovärdiga och ha integritet så kräver det att medierna är självständiga i deras rapportering och inte påverkas av något/någon.
Medierna bör inte vissa några som helst tecken på att utomstående har påverkat eller haft inflytande över det som publiceras och medierna bör inte heller ha en sammanblandning av redaktionellt material och reklambudskap.

Medierna måste vara försiktiga med vad de publicerar men även misstänksamma på förslag som de kan
få av ”utomståenden”. Om någon tex erbjuder förslag eller idéer som kräver en tjänst tillbaka, eller om man blir erbjuden resor och andra krafitgt rabatterade förmåner så bör man vara vaksam.



Några andra punkter att vara vaksam på kan vara:


  • när förhandslöfte om publicitet efterfrågas.

  • när utomstående intressenter, t ex PR-byråer, lobbyister, forskare, företag, myndigheter eller organisationer, bidrar med information och upplysningar. Det gäller särskilt inom områden där lagen inskränker rätten att publicera reklam, till exempel för läkemedel, tobak, alkohol och reklam riktad till barn.

  • vid publicitet kring företags, organisationers eller myndigheters verksamhet, produkter eller andra arrangemang, så att ett otillbörligt gynnande inte sker.

  • vid publicitet kring egen försäljning av varor och tjänster samt egna arrangemang.

  • när arrangemang genomförs i samverkan med utomstående så att det, där det är relevant, framgår med vem samarbetet sker och förutsättningarna för samarbetet.

  • när produkter/tjänster i konsumentupplysande material redovisas. Låt det klart framgå hur urvalet ägt rum, hur produkter/tjänster blivit jämförda eller testade samt att redaktionen är avsändare. Eftersträva mångsidighet vid sådana redovisningar så att otillbörligt gynnande inte sker.



Källa: Svenska Journalistförbundet

Av: Andreas Sundbom dfdfd.jpg