Untitled_2.jpg


Lanah Filipovich


Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen, som syftar till att hindra att den personliga integriteten kränks genom behandling av personuppgifter, personuppgiftslagen, i kraft. Lagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU.

external image f-bevaras-gamlavanner.gif
Bild källa

Bakgrund

Teknik blir hela tiden kraftfullare, enklare att hantera och billigare, det vet vi alla. Det gör att den blir tillgänglig för allt fler också. Samtidigt blir det allt lättare att ta del av och sprida datorlagrad information och sätten att lagra och söka informationen blir alltmer flexibla. Den nya teknikens möjligheter har gjort att även hanteringen av personanknuten information ökar, t.ex. vid användningen av datorer. Medvetenheten har också ökat om att fler och fler uppgifter finns tillgängliga på allt fler ställen. De metoder som används för att samla in och bearbeta personanknuten information förfinas ständigt. Den som använder Internet för t.ex. betalning kan lätt, utan att vara medveten om det, lämna så kallade elektroniska spår efter sig.
Den 1 januari 2007 växte nya regler i personuppgiftslagen i kraft, som främst var till för att underlätta behandling av personuppgifter. Ändringarna innebär bland annat att behandling av personuppgifter i ostrukturerat material, till exempel löpande text och enstaka ljud- och bildupptagningar, undantas från de flesta av personuppgiftslagens hanteringsregler. Sådan behandling är tillåten utan andra restriktioner än att den registrerades personliga integritet inte får kränkas.

Regeringen
Rebecca Isakson


Matrikelförteckningen

Vad är då en matrikel?

Jo, en matrikel är en förteckning över sådana personers personuppgifter, som har någon förenande faktor såsom t.ex. yrke, utbildning eller liknande prestationer inom t.ex. idrotts- eller kulturverksamhet.
Enligt personuppgiftslagen är det tillåtet att från t.ex. läroanstalters register samla in personuppgifter för en matrikel, utan vederbörandes samtycke, såvida personen själv uttryckligen inte har förbjudit det.
I Finland har matriklar över yrkeskårer långa anor och traditionen lever vidare. Utöver den yrkeskår som representeras publiceras även matriklar av bl.a. Läkarförbundet, Juristförbundet och Professorsförbundet. Över diplomingenjörer och arkitekter har det insamlats biografiska uppgifter alltsedan år 1849, dvs. ända sedan den tekniska högskoleundervisningen började i vårt land. TEK (Framtill år 1993 Suomen Teknillinen Seura STS) och den svenskspråkiga systerföreningen Tekniska Föreningen i Finland TFiF har tillsammans publicerat matriklar åren 1948, 1956, 1965, 1973, 1982, 1991 och 2000.
Utgivare av den sammanställda matrikeln är nu tillsammans med TEK och TFiF även Suomen Rakennusinsinöörien Liitto RIL och Suomen Arkkitehtiliitto SAFA.
Till 2010-års matrikel över teknikens akademikeroch arkitekter förväntas man få in uppgifter om över 50 000 kunniga personer inom teknik och arkitektur. Personuppgifterna utgör då ca 2500 sidor tryckt text. Samma kan även fås på CD.

Termen "matrikel" är från senlatinets "matricula", offentligt register eller en så kallad "rulla" - en diminutivform av det klassiska latinets matrix fast med samma betydelse. Den tidigaste betydelsen för ordet matrikel i svenskan är från år 1620.
En matrikel kan avgränsas från ett biografiskt lexikon, som till exempel Svenskt biografiskt lexikon och Vem är det, men också från Herdaminnen, och detta genom att dels omfatta endast medlemmar av en speciell förening eller institution, dels förteckna endast levande personer.

Hur använder man en matrikel?
En matrikels syfte är att hålla oss underrättade om medlemmar som är med i en förening eller institution. Man kan även använda matrikeln som ett bra hjälpmedel vid forskningstillfällen som har en personhistorisk inriktning. Det går också bra att använda matrikeln vid släktforskning. I väldigt bra utförda matriklar kan uppgifter utges om var och när en person föddes till exempel, eller när den avled. Den kan även ge ut personuppgifer såsom personens studier och yrkeskarriär, familjeförhållanden (föräldrar, giftermål, barn), samt litterära produktion.

Matrikel källa.
Matrikel Wikipediakälla
st - 6:e april
rfegh.jpgBild källa.


Lanah Filipovich


Skadestånd och straff


Om en människa bryter mot personuppgiftslagen kan den bli skyldigt att få betala skadestånd till den utsatte för skada eller kränkning av den personliga integriteten. Den som brutit mot lagen kan dock förneka anklagelsen och för att slippa straff så krävs bevis som visar att felet inte var den anklagades. Ifall personen döms så kan straffet variera från böter upp till 6 månaders fängelse. Vid grova fall t ex om personen varit vårdslös eller avsiktligt brutit mot lagen kan den skyldige få högst två års fängelse.

Källa - Läst 28 mars
bilder2.jpg
Fru Justita, Rättvisans gud

I det här fallet kan du läsa om en Börje Ramsbro som fick betala 12 500 kronor i böter då han i alfabetsordning publicerat ett 70-tal personuppgifter
på sin hemsida och pekat ut dem som skyldiga för hans företags förskingrade tillgångar.
Börje överklagade domen och menade att hemsidan skapades i journalistiskt syfte vilket är ett undantag i PUL.
Journalisten.se - Läst 28 mars

Känsliga uppgifter

Då man pratar om känsliga personuppgifter så menar man de uppgifter som avslöjar:
blx1apwi.jpg







Det finns undantag från förbudet t.ex. om personen själv gett sitt samtycke eller offentliggjort uppgiften.
I PUL finns det även undantag då det gäller hälso- och sjukvårdsändamål och vid behandling av ideella organisationer.
Källa - Läst 28 mars






Rätten till registerutdrag


För att man ska kunna ta reda på om personuppgifter som rör en själv behandlas har man enligt personuppgiftslagen rätt att ansöka om ett registerutdrag hos den personuppgiftsansvarige. Den personuppgiftsansvarige är skyldig att ge personen i fråga besked om han behandlar personuppgifter som rör personen eller inte.
external image images?q=tbn:ANd9GcSaOlDwfkDNH7DxvqwkzvBsjmck3KLQMqkN_WqIyQeMspQScF_o
Om ens personuppgifter behandlas ska den personuppgiftsansvarige också lämna skriftlig information om vilka uppgifter om personen som behandlas, varifrån uppgifterna är hämtade, ändamålen med behandlingen och till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lämnas ut. Information ska normalt lämnas inom en månad från det att man gjorde sin ansökan.
Genom rätten till registerutdrag har man möjlighet att kontrollera om man är registrerad och att de registrerade uppgifterna är äkta.
Källa - Läst 30 mars
Bild källa

Stina Andersson

Diagram


Jag och Axel bestämde oss för att det skulle vara intressant att ta reda på hur mycket eleverna på Örnen egentligen vet om PUL.
Vi bad 20 personer svara på tre frågor angående lagen.

Untitled_3.jpg

Då vi tittar på diagrammet ser vi att nio elever inte tänker på den personliga integriteten då de använder sig av Internet och då vi frågat samma personer igen så har elva av dem svarat att de känner till att man inte får publicera andras personuppgifter på nätet.
På fråga tre så var det lika många som kände till personuppgiftslagen och som inte kände till den.

Stina Andersson & Axel Johansson

Vad gäller vid kameraövervakning?



Lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen är de två lagar som reglerar kameraövervakningen i Sverige. Man måste känna till de båda lagarna för att veta vilken lag som ska tillämpas när man ska sätta upp kameror. Detta beror på att de två lagarna överlappar varandra.


Om man sätter upp kameror på allmänna ställen så gäller lagen om allmän kameraövervakning. Det krävs tillstånd för att få sätta upp kameror på allmän plats och det är länsstyrelsen som ger tillstånd för att få sätta upp kameror.


Om man sätter upp digitalkameror som inte allmänheten har tillträde så är det personuppgiftslagen som gäller. Ställen man sätter upp sådana platser kan vara tillexempel i skolor, familjehus, utrymmen på arbetsplatser där det bara är personal som vistas. För att sätta upp sådana kameror behöver man inte tillstånd eller anmälan. Det är dock inte fritt fram att sätta upp kameror och behandla filmmaterialet. Det är den personuppgiftsansvariges uppgift att kameraövervakningen följer de regler som finns i personuppgiftslagen. Det är datainspektionen som är tillsynsmyndiga.



Vilken kameraövervakning omfattas av PuL (personuppgiftslagen) respektive LAK (lagen om allmän kameraövervakning)?

”Var gäller lagen om allmän kameraövervakning (LAK) och var gäller personuppgiftslagen (PuL)? Här ges ett par exempel:
Butik: LAK
Lager, personalutrymmen i butik: PuL
Skolmatsal: PuL
Skolgård: LAK (oftast)
Från skolentré till skolexpedition: LAK (gäller ej privata skolor)
Restaurang: LAK
Kök i restaurang: PuL”


All kameraövervakning är ett intrång i de övervakades personliga integritet. För att man ska få övervaka så får inte övervakningen vara kränkande. Och om övervakningen inte ska vara kränkande så ska alltid behovet av övervakningen alltid väga mer än intresset för skydd av den övervakades personliga integritet. Man kan inte använda kameraövervakning som en standardåtgärd. Det krävs starka skäl för att man ska få kameraövervaka den personliga integriteten.

vervakningskamera.jpg


Om man ska avgöra om kameraövervakning är tillåten enligt PuL, så måste en noggrann bedömning avgöras. Bland annat så måste man bedöma vissa saker innan. Läs mer om det här.

Källa (datainspektionen)

Axel Johansson



Informationsfilm om PuL
Här är en liten film vi klippt ihop med grundlig fakta angående PuL.
I denna film får ni bland annat reda på vilka straff man kan få av att ha brutit mot denna lag,
vilka undantag det finns i denna lag, varför lagen är så viktig samt en del andra saker som kan vara intressanta att veta.


















Källor:
PULs lagar och regler
Notisum.se
Personuppgiftslagen
Regeringen.se
PuL.nu



Josefine Karlsson & Evelina Björkman