lagboken2.jpg Offentlighetsprincipen

DEFINITION FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet.
Detta innebär att:
  • alla - svenska och utländska medborgare - har rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är föremål för sekretess (hemliga).
  • tjänstemän och andra som arbetar i staten eller kommunerna har rätt att berätta vad de vet för utomstående i den mån de inte är begränsade av tystnadsplikt.
  • tjänstemän har också speciella möjligheter att lämna uppgifter till massmedia.
  • domstolsförhandlingar är offentliga.

Vad är en allmän handling?

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett vanligt pappersdokument, men lika gärna en framställning som man kan läsa, lyssna på eller uppfatta på annat sätt med ett tekniskt hjälpmedel.

Jan-Ivar 091117




Grundlag


En av Sveriges grundlagar är offentlighetsprincipen. Den grundlagen innebär att du som medborgare i en demokrati har rätt att kontrollera hur olika myndigheter sköter sig. Du har alltså rätt att se, läsa, skriva av och diskutera dem.

Det finns dock vissa begränsningar i offentlighetsprincipen. Begränsningarna avser sådana uppgifter som med stöd av sekretsslagen är hemliga.
Man behöver inte uppge personliga uppgifter för att se en offentlig handling. Det angår alltså ingen annan än dig själv varför du vill se handlingen.

Källa: Söderhamns kommun
Isabel Dibéus mp2b 091124





Deltagande
Offentlighetsprincipen innebär att medborgarna i ett land ska ha rätt att delta vid allmänna handlingar och ta del av politiska sammanträden. Offentlighetsprincipen fungerar på samma sätt i hela Skandinavien. Det finns lagar som liknar offentlighetsprincipen i 70 andra länder. Det kallas då ofta för freedom of information.

Källa: Wikipedia

Isabell Pucher Mp2B 091130



Offentlighetsprincipen ger också rätten åt tjänstemän och andra som jobbar åt staten eller en kommun att ha meddelarfrihet, vilket innebär att de har rätt att dela med sig av vad de vet om en offentlig handling till både media och utomstående.

Sonia Olausson 091201



Allmänna handlingar och sekretessbelagda handlingar

Offentlighetsprincipen gäller bara allmänna handlingar. En handling kan även vara hemlig, det vill säga sekretessbelagd. För att en handling ska vara allmän måste den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett brev, e-post, ljud- eller videoband med mera. Alla handlingar som inte är sekretessbelagda får läsas av allmänheten.



Myndigheterna bestämmer med hjälp av lagen vilka handlingar som skall sekretessbeläggas. Om du skulle skicka ett brev till någon myndighet och sedan skriva att du vill att det brevet skall vara hemligt, blir det ändå inte sekretessbelagt förrän offentlighet- sekretesslagen beslutat det. Om du frågar efter en allmän handling har du inte rätt att få den på en gång men det får inte heller inte dröja någon längre tid. Tjänstemannen som har hand om handlingen behöver alltså inge ge ifrån sig den direkt men får inte heller dra ut på tiden. När du söker en handling behöver du inte lämmna ut ditt namn eller några uppgifter om dig själv, och inte heller berätta vad du ska göra med handlingen. Det du behöver göra är att beskriva noggrant vilken handling det är du ska ha, så att handlingen kan identifieras. Du har rätt att läsa handlingarna på platsen handlingarna finns och även skriva av dem eller be om kopia, men inte att ta med dem hem. Kommunen har enligt lagen rätt att ta en avgift på handlingen. Den ligger mellan 3-4 kronor.
Källa: Konkurrensverket

Isabell Pucher Mp2B 091201



Offentlighetsprincipens syfte är att ge medborgarna en insyn i och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstemän arbetar. Den ger även medborgarna en chans att ta del av offentlig verksamhet och tycka till. Offentlighetsprincipen är en viktig lag som har funnits i Sverige sedan 1766. Lagen gäller för alla svenska medborgare och även för utländska medborgare i Sverige.

Källa: Konkurrensverket

Isabell Pucher Mp2B 091201


Offentlighetsprincipen.
Sverige ligger långt fram när det gäller öppenhet mot media och medborgare jämfört med många andra länder. Frågan har också drivits framgångsrikt av Sverige i EU. Offentlighetsprincipen gäller för all offentlig verksamhet i Sverige.
Offentlighetsprincipen, rör den mig?
- Absolut. Det är nödvändigt att känna till vad offentlighetsprincipen innebär för att du ska kunna nyttja dina rättigheter.
Det är till exempel så att alla (både svenska och utländska medborgare) har rätt att ta del av offentliga handlingar hos myndigheter och förvaltningar.
Man kan bland annat ta del av rättsliga domar, eftersom allmänheten får ta del av alla handlingar som inte är sekretessbelagda. Man får alltså titta på, läsa och skriva av dem.
Sen år 1766 har denna rättighet funnits i Sverige, och den är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle.




Källa: Rättviks kommun

Frida Pettersson MP2A 091203



Offentlighetsprincipen innebär att alla, såväl svenska som utländska medborgare, har rätt att ta del av brev och handlingar som kommer till och skickas från myndigheter och förvaltningar.
Syftet med offentlighetsprincipen är att ge dig insyn och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstemän arbetar. På så sätt har du också möjlighet att påverka verksamheten. Denna rättighet, som funnits i Sverige sedan 1766, är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle.
Källa: Konkurrensverket


OM IPRED LAGEN


Isabel Dibéus mp2b 091204


Fördelar och nackdelar med offentlighetsprincipen

Fördelarna är bland annat att populationen ska ha en insyn i vad staten och regeringen och andra höga makter håller på med, så att allt går till enligt Sveriges lagar. Det är ungefär som ett bevis på att det inte finns något att dölja eftersom vi lever i en demokrati. Det kan dock finnas nackdelar om man lever under skyddad identitet, eller om en anhörig gör ett brott som man själv drabbas av, vilket kan vara en anledning till att leva under skyddad identitet.

Sonia Olausson Mp2b 091206




Meddelarfrihet

Är du anställd på en statlig myndighet har du något som kallas meddelarfrihet. Med det menas att du har rätt att kontakta massmedia anonymt eller öppet för att lämna upplysningar för publicering – även sådant som är hemligt.

Meddelarfriheten ser dock inte likadan ut för alla handlingar. Det finns tre olika handlingar – offentliga, hemliga och kvalificerat hemliga. Offentliga uppgifter kan du lämna ut direkt men gäller det hemliga handlingar får du bara meddela dem muntligt eller referera till dem, inte lämna ut kopior på handlingen. Kvalificerat hemliga handlingar är handlingar som är viktiga för rikets säkerhet, och dessa får inte lämnas ut över huvud taget.

För att du ska få lämna ut uppgifter måste det vara i publiceringssyfte och till en mottagare som anges i lagen, t ex en författare, en redaktion eller en nyhetsbyrå. Om offentliga eller hemliga uppgifter har meddelats får inte myndigheter försöka hitta källan till uppgifterna. Enligt meddelarskyddet har media tystnadsplikt och journalisten har i uppgift att skydda sin källa, mn det finns undantag. Det får ske efterforskning av uppgiften om det gäller kvalificerat hemliga uppgifter, eller om en kopia av en hemlig uppgift lämnats ut.

Meddelarfrihet är en rättighet man har som statstjänsteman, ingen skyldighet. Du kan inte bli tvingad att lämna ut uppgifter till media. Meddelarfriheten finns till för att stärka demokratin, öppenheten och förtroendet för den offentliga förvaltningen.

Isabell Pucher Mp2B 091206
Källa: KRUS, Kompetensrådet för utveckling i staten

Vi lever i en demokrati och vi ska kunna påverka på något sätt. Myndigheternas verksamhet angår oss alla!
vad dom än väljer att informera om så ska dom som är intresserade få hämta inforation i olika frågor, även media.

Varför offentlighet?
Demokratin mår bra av att granskas. Insyn i myndigheternas verksamhet skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. Myndigheternas verksamhet angår oss alla. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad myndigheterna själva väljer att informera om.
Alla handlingar som kommer in till eller skickas ut från myndigheter, till exempel brev, beslut och utredningar är i princip allmänna och normalt offentliga, det vill säga tillgängliga för vem som helst att läsa. Handlingar som kommer in till och skickas ut från en myndighet registreras. Om man vill veta vilka handlingar som finns hos en myndighet eller ta del av dem ska man kontakta myndigheten. Regeringskansliets allmänna handlingar kan du ta del av via Arkiv- och dokumentcentrum.
Offentlighetsprincipen innebär också att tjänstemän och andra som arbetar inom en statlig eller kommunal instans har meddelarfrihet, det vill säga att de har stor frihet att berätta vad de vet om ett ärende för massmedier och andra utomstående.

Vilka handlingar är inte offentliga?

Det finns vissa undantag från principen om handlingsoffentlighet, men de är just undantag. Allmänna handlingar får bara hållas hemliga för att skydda följande intressen:
  • rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation
  • rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
  • myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
  • intresset att förebygga eller beivra brott
  • det allmännas ekonomiska intresse
  • skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden alltså¨sociala frågor och sjukvård.
  • intresset att bevara djur- eller växtart

Lisa Ylikangas Mp2A