external image hej_121626536.jpg



Header gjort av Elina Sundqvist.





Innehållsförteckning
  1. Marknadsföring i allmänhet
  2. Marknadsföringslagen
  3. Etiska regler
  4. Olika marknadsföringssätt
    Stealthmarketing Gerillamarknadsföring Mun till mun metoden Provokativ marknadsföring Direktmarknadsföring




  5. Historia
  6. Utbildning
  7. Löner









Marknadsföring i allmänhet
En marknadsförare jobbar med att få en idé, vara eller tjänst att verka intressant och säljbar.
Att arbeta som marknadsförare innebär många kontakter med människor.
Det förutsätter god social förmåga och att man ska kunna anpassa sättet man kommunicerar på.
Som marknadsförare jobbar man oftast på informations- eller marknadsavdelningar på företag, myndigheter eller organisationer. Ofta jobbar man i projekt. Detta innebär oftast en kampanj för en vara eller en tjänst, där man har en budget och tidsramar som ska hållas. Marknadsförare med grafisk utbildning kan till exempel jobba på ett tryckeri, en reklambyrå, eller som ansvarig för trycksaker eller andra medier på ett företag eller organisation. På reklambyråer arbetar många som copywriters, då man skapar produkter med hjälp av bild och text.

Marknadsföring omfattar helt enkelt alla de aktiviteter ett företag eller en organisation utför för att utmärka sig själva. Marknadsföring handlar mycket om att ta fram erbjudanden och produkter som motsvarer behovet och efterfrågan på marknaden. Det handlar också om att möta utmaningar och skapa kundvärde. En metod som används vid marknadsföring är omvärldsanalys och den mest utbredda modellen för detta är SWOT-analysen.

S - Strengths - Styrkor
W - Weaknesses - Svagheter
O - Opportunities - Möjligheter
T - Threats - Hot/Svårigheter

Man kan marknadsföra sig på olika sätt men det vanligaste är annonser i tidning, tv, utkick av reklamblad. Det allra viktigaste att tänka på när man ska marknadsföra något är att det tilltalar sin egen kundgrupp, dvs den målgrupp man vill sälja till. Till exempel har man en produkt man vill ska uppmärksammas av ungdomar ska den visas på kanaler som sänder ungdomsprogram, under eftermiddags och kvällstid, då flest ungdomar ser på TV. Gärna mellan program som tilltalar målgruppen.

Räckvidd
Räckvidd är ett mått på vilken andel av den tänkta målgruppen som nåtts av marknadsföringen.
Begreppet räckvidd är mycket vanligt inom mediebranschen och används för att sätta och utvärdera mål i samband med marknadsföring, främst annonsering i dagstidningar. Räckvidden syftar oftast på en viss målgrupp med en årsinkomst över ett visst belopp. Till exempel H&Ms sminkprodukter kan ha räckvidden 15-25 år och med årsinkomst på mindre än 40 000 kronor. Just därför att H&Ms smink är billigt och ska tilltala en ung kvinna med en mindre plånbok.
Inom dagspress är räckvidd också ett mått på hur stor del av hushållen inom ett geografiskt område som en viss tidning räcker. Till exempel hur många i centrum som läser NSD eller Kuriren, företag som vill nå ut till de i centrum kan då annonsera i den tidning som har flest läsare i centrum.

Massmarknadsföring
När man försöker nå så många människor som möjligt med samma reklam och erbjudande.

www.saco.se
[[http://sv.wikipedia.org/wiki/Marknadsföring]]
Av: Elina Sundqvist, MP2B.






Marknadsföringslagen, MFL
Marknadsföringslagens syfte är att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Det vill säga att lagen reglerar så att det inte ska finnas reklam och säljåtgärder som anses fel. Till exempel att spela på ett barns naivitet eller utlova något om en produkt som inte stämmer. Till exempel att piller som gör det möjligt att gå ned 10 kilo i veckan.

Lagen består dels av tre generalklausuler, bland annat en särskild "förbudskatalog" med regler för hur reklam får se ut och precisa grejer som inte får vara en del av marknadsföringen. Den innehåller konkreta förbud mot vissa typer av reklam där det är lätt att gå över gränsen. Företag som bryter mot de här reglerna kan komma att behöva betala en straffavgift för deras "arrogans". Denna kostnad är minst 5000 kronor. Men det kan bli hela 500 000 kronor! Dock får avgiften inte överstiga 10 % av företagets omsättning. Grundprincipen är att all reklam ska helt enkelt vara av god marknadsföringssed. I MFL står det att reklamen måste innehålla information som är särskilt viktig för köparna. Till exempel pris och mängd.

Konkreta regler och krav på marknadsföring
1. Det ska synas att det är reklam. Reklamen ska vara utformad så att man lätt kan se eller förstå att det handlar om reklam. Den ska inte kunna förväxlas med till exempel en tidningsartikel. Det ska också framgå vem som står bakom reklamen.
2. Ljug inte. Reklam får inte innehålla osanna påståenden eller framställningar (till exempel bilder) som är vilseledande. Det är särskilt viktigt när det gäller uppgifter om pris, mängd, inverkan på hälsa och miljö och företagarens
kvalifikationer och utmärkelser. Påståenden som "bäst i test", "störst", "snabbast" måste kunna dokumenteras. Det är tillräckligt att det finns en risk för att konsumenten ska bli vilseledd för att reklamen ska anses som otillbörlig.
3. Ha en ärlig förpackning. Storleken och formen på en förpackning får inte vilseleda om innehållet.
4. Plagiera inte. Plagiering som gör att produkten lätt kan förväxlas med andra kända och särpräglade produkter är förbjuden.
5. Leverera inte till någon som inte beställt. Det är förbjudet att leverera produkter till någon som inte uttryckligen beställt dem, men som ändå kan förledas tro att han/hon är skyldig att betala för dem. Det är också förbjudet att skicka ut fakturor, inbetalningsavier och liknande tillsammans med reklam till konsumenter eller företagare som inte gjort någon beställning. Den här regeln har tillkommit för att förhindra så kallat "fakturaskojeri".
6. Ge tydliga villkor om förmåner. Ett paketerbjudande om till exempel rabattcheckar, tilläggsvaror eller lojalitetsförmåner i reklamen måste lämna tydlig information om alla viktiga villkor: till exempel vilken typ av förmån det är, vad den är värd, vilka tidsgränserna är och vad konsumenten måste göra för att få del av förmånen.
7. Använd inte ordet konkurs som marknadsföringsverktyg. Ordet konkurs får bara användas om produkter säljs av ett konkursbo eller för ett konkursbos räkning.
8. Var försiktig med "utförsäljning". Ordet "utförsäljning" får bara användas vid slutförsäljning av helt varulager eller en klart avgränsad del av ett varulager. Försäljningen ska ske under en begränsad tid och priserna ska vara väsentligt lägre än de normala priserna för motsvarande produkter.
9. REA. Termen "Realisation" (rea) får bara användas om produkterna ingår i det normala sortimentet och om försäljningen sker under en begränsad tid, till ett väsentligt lägre pris än det normala.

mcdonalds_stamning440x300.jpg

Här är ett exempel på hur vi kan bli lurade av reklam.Bildkälla:
http://www.svenskbladet.se/uploaded_images/mcdonalds_stamning440x300.jp
Faktakällor:
[[http://sv..org/wikipedia/Marknadsföringslagen]]
www.marknadsforingslagen.se
Av: Elina Sundqvist, MP2B



Etiska regler
I Sverige får man inte utforma sin reklam precis hur som helst. Det finns en mängd lagar om hur reklam får och ska se ut. Det finns även Reklamombudsmannen (RO) , som man kan anmäla reklamer till som man finner stötande.
När man gör reklam ska man tänka på följande:

Reklam får inte hänga ut någon och man måste ta hänsyn till kön, ras, nationalitet, härkomst, handikapp, religion, ålder, sexuell läggning och så vidare. Reklamen får inte vara stötande för den enskilda individen. Reklamen ska vara anpassad till det som anses vara goda seder eller till den kulturen som landet har.

Reklam får inte utnyttja en olycka eller någons lidande

Reklam får inte uppmuntra till våld eller annat som är olagligt

Reklam får inte vara vilseledande, speciellt inte på ett sådant sätt att produktens egenskaper framställs på ett sätt som påverkar konsumentens val. Detta gäller då: leveranssätt, bytes- och returrätt, reparation, underhållning, standard. Även offentliga utmärkelser som till exempel priser, diplom och dylikt räknas in.

Reklam får inte göra så att konsumenten (köparen) känner sig lurad av sitt köp på grund av reklamen. Man får heller inte missbruka konsumentens köpare och dens brist på erfarenhet och kunskap av produkten.

Reklam har ofta termerna ”gratis”, ”present” och ”gåva” i sig, väldigt lockande och användbara ord. Man får dock bara använda dem när erbjudandet inte har något krav på kompensation från konsumenten. Exempelvis att man får en gratis hjälm när man köper en cykel för minst 3500 kronor, det vill säga det finns ingen förväntan på att få en hjälm eller något som krävs ska ingå. Eller när den enda kompensationen består av att konsumenten betalar leveranskonstanden. Termerna får också användas vid ett kombinationserbjudande, så länge inte priset på huvudprodukten höjts för att täcka kostnaden av "gåvan".

Reklam ska alltid vara lätt att identifiera, oavsett sätt, typ och vart den finns. Om media används ska budskapet och innehållet presenteras så det tydligt framstår vem som annonserat.

Reklam får inhålla yntyg, rekommendationer och tester. Endast, såklart, om de är äkta, relevanta och har en bra grund.


Vad är opassande reklam då?
Markandsföring som ses opassande, exempelvis för barn och ungdomar, får inte visas i media vars målgrupp är just barn och ungdomar. Man får alltså inte visa cigarett- eller alkoholrelaterade rekamer i ett barnprogram osv. Speciellt barn är väldigt lättpåverkade.
Reklam som anpassar sig till minderåriga ska visa klart och tydligt att föräldrarna är ansvariga över barnets rättsliga handlingsförmåga och att de är bundna till eventuella kostnader.

Reklam för minderåriga får alltså ej:
Ge intryck av att användningen av en viss produkt ger en person under 18 år fysiskt, socialt eller psykologiskt gör en bättre, smartare, roliga och populär eller att avsaknad av produkten kan få motsatta följder.

Ifrågasätta mänskliga rättigheter och sociala normer, eller frånta föräldrarna deras ansvar samt ändra uppfattning om ansvar och smak.

Anspela på att barn och ungdomar ska tvinga sina föräldrar att köpa vissa produkter. Prisbilden måste vara tydlig och får innehålla några felaktiga uppgifter och intryck om varans värde. De får framföra att alla hushåll ska ha råd med en vara.

Källa:
http://www.marknadsetiskaradet.org/iccs-regler-for-reklam-och-marknadskommunikation/avdelning-i-grundregler-for-reklam-och-marknadskommunikation
Av Elina Sundqvist, MP2B






Olika typer av marknadsföringDet finns olika typer av marknadsföring, och det som skiljer de olika typerna ifrån varandra, är i första hand hur produkten som ska marknadsföras visas upp.


Stealth Marketing

Stealthmarketing - som också kan kallas "Undercover Marketing" eller "Buzz Marketing" - innebär att personerna som "utsätts" för marknadsföringen inte ska förstå att de blir påverkade. Denna form av marknadsföring används mycket av företaget Apple och det kan man exempelvis se många filmer och TV-serier där det är vanligt att skådespelarna använder sig av Apples datorer och mobiltelefoner. Detta sätt att marknadsföra kan även kallas för Product Placement (mer om detta senare).

Ett annat exempel på Stealth Marketing kan vara följande (det är också vanligt att detta inträffar i verkligheten): Ett bolag lanserar en ny telefon, som de såklart vill ska sälja bra. De ger då några personer (det kan vara vanliga människor, det kan vara hyrda skådespelare) i uppdrag att gå ut på stan och be andra människor ta kort på dem med telefonen i fråga. Detta gör att personerna som tar kort med telefonen upptäcker hur bra den är, men utan att förstå att de egentligen utsätts för reklam.

När det gäller marknadsföring av den här typen (samma sak gäller Gerillamarknadsföring) så är marknadsförarens roll mycket viktig. Det gäller att genomföra marknadsföringen på ett snyggt sätt, för om det kommer ut att företaget/bolaget etc. har lurat och manipulerat kunderna på det här viset, kan det leda till att folk helt enkelt bojkottar produkten.

Det finns självklart också fördelar med Stealth Marketing; det är lönsamt och framförallt lätt. De når inte bara ut till folk som har TV eller internet, där den mesta reklamen förekommer, utan de når ut till vanligt folk, unga som gamla.

GerillamarknadsföringGerillamarknadsföring påminnner mycket om Stealth Marketing (se ovan), men tanken med gerillamarknadsföring är att till en början nå en speciell målgrupp. Denna typ av marknadsföring utövas ofta av mindre och/eller nystartade företag, som inte riktigt har budgeten för en större reklamkampanj. Men det är såklart även möjligt för större företag - det finns ett känt exempel där Sony Ericsson använde sig av stealth marketing/gerillamarknadsföring (se ovan). Det handlar även om att överraska den här speciella målgruppen, på de mest oväntade sätt. Gerillamarknadsföring behöver inte innebära att man döljer att man utsätts för reklam, utan man kan även försöka att gör det lite humoristiskt, så att den utsatte ändå inte märker vad som pågår.I klippet nedan visas ett exempel på gerillamarknadsföring:










En analys av videon visar följande: Ett nystartat företag, ett onlineföretag som jobbade med bilförsäkringar ville göra folk uppmärksamma på att de fanns. När det blev dags att välja målgrupp (alltså de människor de skulle fokusera på att få ut budskapet till) valde man att inrikta sig på människor med dyra bilar. Man tog därför ett genomskinligt papper som fästs på bilen med statiskt elektricitet. På pappret fanns en bild av repor, och det stod även att det här nya företaget kunde ta bort riktiga repor på bilen lika fort som bilägarna rev bort pappret. Nu hade de alltså överraskat målgruppen. Sedan la de ut videon på internet, och bad folk som såg den att beställa sådana papper som användes i filmen, och testa på sina vänner. Och helt plötsligt hade budskapet spridit sig!



**Utbildning**
Det finns en uppsjö av olika utbildningar inom marknadsföring, några exempel på platser i Sverige som ger utbildningar inom marknadsföring på högskolenivå är Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping, Mälardalens Högskola och Lunds Universitet. Inom marknadsföring finns det, liksom inom all annan utbildning, olika nivåer på utbildningen. Man kan börja på grundnivå och avlägga en högskoleexamen för att sedan fortsätta på avancerad nivå och ta en magister- eller masterexamen, men det är givetvis också möjligt att gå en forskarutbildning inom området marknadsföring och avlägga en doktorsexamen. Ett exempel på detta som har anknytning till Luleå, är avhandlingen Konst och marknad: en studie av resursanskaffningens inverkan på konstnärlig produktion skriven av Rickard Wahlberg. Han har forskat på Norrbottensteatern och hans forskning visar bland annat att teatern var rätt så omedveten om vad teaterbesökarna ville se när de gick på teater och detta gjorde att de inte var så bra på att marknadsföra sina pjäser. Den här avhandlingen är skriven inom området industriell marknadsföring.

getter.jpg

Product Placement 

Tänk på en film eller TV-serie. Vilken som helst. Och tänk nu på vilka produkter de använder. Det är product placement, eller produktplacering som det heter på svenska. Produktplacering innebär att man gör reklam för något utan att nödvändigtvis skrika ut att det är just reklam. Ett exempel är Sex And The City The Movie. När Carrie sitter och skriver vid sin dator ser man på en gång (pga det karaktäristiska utseendet) att hon använder en dator från Apple. De skriver ju inte ut "Gör som Carrie Bradshaw och använd Apples datorer", men datorn finns ändå där. Just den filmen likaväl som TV-serien Sex and the City nämner ofta också namn på kända (och väldigt dyra) märken på skor, kläder och väskor och det innebär också produktplacering.


product_placement.png
Carrie Bradshaw vid sin Apple-dator i serien"Sex and the City"



I svenska filmer var det länge ovanligt med produktplacering, men filmen Jägarna (1996) blev uppmärksammad som en film som gjorde reklam för många märken och produkter. I boken "Jägarna - från idé till succé" finns det ett kapitel som handlar om det. Det står: "Produktplacering har i någon form funnits så länge man har gjort film. Från början lånades rekvisita till filmerna utan någon tanke på att ta betalt för de många attiraljerna. Producenterna inom den amerikanska filmindustrin insåg dock redan under 1950-talet att de kunde ta betalt av de företag som exponerade sina produkter i deras filmer. I Sverige har det först på senare år blivet en del av filmproduktionen att försöka få kontatnter eller andra mereffekter med hjälp av produktplacering." Det är viktigt att produktplaceringen inte påverkar trovärdigheten i filmen, utan produkterna skall kännas som en naturlig del i den miljö där de förekommer. I boken om Jägarna står det också om något som kallas cross-promotion. Det innebar att företaget Telia skapade ett Jägarpaket som bestod av boken, en video med filmen och en keps. Sedan packade man alltihop i en magväska som man gav till personer som tog ett GSM-abonnemang. När Telia marknadsförde sitt Jägarpaket, innebar det också reklam för filmen som i sin tur gjort reklam för Telias telefoner i och med att jägarna i filmen använde såna.


Andra företag som har produktplacering i filmen Jägarna är till exempel Toyota, Polarbröd och Statoil.



getterjägarna.jpeg
Boken "Jägarna - från idé till succé"


Historia
Marknadsföringens historia hänger ihop med mänsklighetens och därmed samhällets utveckling. När det gäller samhället kan man prata om att utvecklingen har haft fyra stadier som kommer att presenteras nedan.

Självhushållning och byteshandel
Man odlade det man skulle äta och tillverkade sådant som man behövde, till exempel redskap och hus och kläder. Ibland bytte man grejor inom byn eller med sina släktingar. Under den här perioden finns det nog ingen marknadsföring, utan man tillverkar det man behöver och ber om hjälp när det behövs.

Hantverksmässig tillverkning mot kundorder
Detta var mest i städerna och man tillverkade saker som människor beställde. Man tillverkade ingenting innan man hade fått en beställning. Det är svårt att säga några exakta årtal för denna period. Det varierar i olika länder. I Sverige kan man tänka sig att det handlar om den tid då skråväsendet spelade stor roll och det är under 1700-talets senare del. Marknadsföring skedde under den här tiden främst genom att människor pratade med varandra och rekommenderade olika hantverkare till varandra. Så småningom satte olika hantverkare upp skyltar utanför sina verkstäder och butiker för att visa var de fanns. Till exempel kunde man ha en skylt med trådrulle för att visa att det var en skräddare i butiken och på så sätt locka till sig kunder.

Produktion mot marknad i liten skala
Man kom på att man förlorade tid på att vänta med att tillverka sakerna innan man fått en beställning. Därför började man tillverka i förväg och ha saker på lager. Här började man så smått att fundera på hur kunderna skulle få veta vilka varor som fanns att köpa.

Massproduktion mot marknad
Industrialiseringen hade gått så långt att det gick att massproducera saker. Producenterna blev beroende av att det fanns tillräckligt många kunder och därför måste man sälja sina varor längre bort. Därför uppstod det såna som är experter på att sälja och under den här perioden uppstod också begreppet marknadsföring. I England började detta omkring 1750, men i USA och i övriga Europa tog det lite längre tid. Det handlar om en tidsperiod mellan 1830 och cirka 1870. Vad som är viktigt här, är att allt fler människor blev läskunniga och i Sverige hängde det ihop med folkskolan som alla barn var tvugna att gå i från och med 1842. Fler människor började läsa tidningar och det blev vanligare och vanligare med annonser i tidningarna. Man skulle kunna säga att marknadsföringens historia från och med nu hänger mycket ihop med mediehistorien. Det började också finnas affischer med både bild och text som man kunde använda för att göra reklam utomhus.

Överflödssamhället
Uppstår efter andra världskrigets slut. Man kan massproducera varor och skicka dem långt. Förutom specialister på försäljning behövs det nu också specialister på marknadsföring. Det beror på att man nu tillverkar saker som man måste övertyga kunderna om att de behöver även om de själva inte har kommit på att de behöver just detta. Nu börjar också nya medier dyka upp och det gör att man kan marknadsföra sina produkter där.

Radio och reklam
Ungefär samtidigt som första världskriget börjar det bli möjligt att sända radio både i USA och i Europa. I USA är radiokanalerna kommersiella och Göran Everdahl skriver i boken Tvål! att företag som tillverkade tvättmedel börjat kasta lystna blickar på kvinnopubliken. 1930 började en serie som hette Painted Dreams sändas på kanalen WGN. Det var ett avsnitt varje dag och varje avsnitt var tio minuter långt och hade reklam för olika rengöringsmedel - soaps - och Göran Everdahl kallar det för den första såpoperan.

Film och reklam
När det började bli vanligt att folk gick på bio, kom bioreklamen. Eftersom det dröjde ganska länge innan det fanns TV-kanaler som hade reklam i Sverige, var det länge den vanligaste formen av reklam med rörliga bilder. Man visade ett block med korta reklamfilmer innan själva biofilmen började. Reklamfilmerna var populära hos biopubliken och många var noga med att komma till bion i god tid för att inte missa reklamfilmerna. Coca Cola var kända för att ha bra reklamfilmer. Ett exempel från 50-talet:


















TV3 blev den första kanalen i Sverige att sända reklam. De började den 31 december 1987. Sedan har allt fler kommersiella kanaler dykt upp, och idag är många så trötta på TV-reklamen att de helst inte vill se någon reklam alls när de går på bio. Samtidigt började man forska om reklam och påverkan och man använde sig av beteendevetenskap, till exempel psykologi och sociologi för att förstå kunderna bättre och kunna utforma reklamen så bra som möjligt. Under detta århundrade lärde man sig mycket om hur reklamen kan spela en avgörande roll för ett företags försäljning eftersom det kom metoder som gjorde att man kunde mäta resultatet av en reklamkampanj. Fler och fler företag satsar stora pengar på marknadsföringskampaner. Det blir därför väldigt viktigt att göra reklam på ett sånt sätt att man väcker uppmärksamhet. Ett sätt att göra det är genom extrema reklambilder. Det italienska klädföretaget United Colors of Bennetton hade många kampanjer där bilderna väckte stort uppseende. Ett exempel är denna bild:







get.jpg
Själva grundidén hos Bennetton är att alla kan ha deras kläder. Det spelar ingen roll om man är svart eller vit, ung eller gammal, fattig eller rik. Budskapet i denna bild är att deras kläder passar även om man är HIV-positiv. Det fanns annonser som folk blev så upprörda av att Bennetton inte kunde använda dem därför att man sålde mindre kläder istället för mer. Samtidigt så fick man uppmärksamhet även för det och fler började använda ganska extrema bilder i reklamen. 


Nya medier och reklam
Idag sker mycket av marknadsföringen via internet och andra digitala medier. När det gäller datorn kan marknadsföringen ske på olika sätt. Man kan skicka reklam som e-post eller så har man annonser på olika internetsidor. Många kända bloggar (till exempel Blondinbellas eller Kissies) innehåller också mycket reklam. Man kan läsa tidningar på datorn och på det sättet också se annonser. Det börjar också vara ganska vanligt med datorskärmar på tåg och i affärscentrum där man gör reklam. Telefonförsäljning är också ett sätt att marknadsföra produkter på. En person ringer upp från ett företag och erbjuder den som svarar att köpa något. Det kallas för aggressiv marknadsföring och är förbjudet från och med den 1 juli 2008. I den lagen står det också att det är förbjudet med reklam till barn i alla medier.



Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stealth_marketing
http://www.optimum7.com/internet-marketing/business-online/stealth-marketing.html
http://www.nydailynews.com/lifestyle/2010/04/19/2010-04-19_stealth_marketing_when_youre_being_pitched_and_you_dont_even_know_it.html
http://www.youtube.com/watch?v=98U2O7cpcNw
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skr%C3%A5v%C3%A4sen
http://www.studentum.se/marknadsfoering_sverige_universitet_hoegskola___38_42_6.html
http://money.howstuffworks.com/product-placement.htm
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?id=3836&nid=12015&rm=2007/08
Amcoff, Jorunn, Carlström, Björn & Hansson, Joakim (1996). Jägarna: från idé till succé. Stockholm: Bonnier Alba
Dahlgren, Peter (red.) (1994). Upptäck massmedierna. 2. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Everdahl, Göran (1998). Tvål!: kärlek, svek och härligt hat på teve. Stockholm: DN
Tufvesson, Ingmar (2005). Hundra år av marknadsföring. Lund: Studentlitteratur
Wahlberg, Rickard (2001). Konst och marknad: en studie av resursanskaffningens inverkan på konstnärlig produktion. Diss. Luleå : Univ., 2001

Bildkällor:
http://www.edibleapple.com/carrie-bradshaw-trades-in-her-mac-for-a-pc-in-upcoming-sex-and-the-city-2/



Av Michaela Jacobsson MP2B

Mun Till mun ( Buzz marketing )

Mun till mun metoden inom marknadsföring kan få ditt företag eller produkt att bli stort men det kan samtidigt förstöra för dig om kunderna inte är nöjda.

Många mindre företag förlitar sig på denna metod då dem inte har samma ekonomi som de större företagen, om kunderna blir nöjda blir nöjda så
kommer människans benägenhet att "skvallra" eller dela med sig av sina erfarenheter (om man ska använda ett mildare uttryck).
Nu för tiden försöker företagen att anpassa detta koncept till Internet, av en väldigt enkel anledning och det är att om man får bra kritik av
nöjda kunder på Internet så är chansen stor att många andra läser detta och sedan berättar om det företaget för sina kompisar osv...


Buzz marketing eller mun till mun på svenska började i USA då man istället för att lita på traditionella marknadsförings sätt som TV-reklam, reklam kampanjer
försökte man istället få folk att prata om företagets produkt.
Denna metod är mycket mer effektiv än TV-reklam då man hör talas om produkten/tjänsten från en bekant, sen uppfattar folk oftast inte ryktesspridningen
som reklam och sen litar man mer på saker man hör från en bekant än från en vän.

Ett exempel på lyckad Buzz marketing(mun till mun) är Gmail.
Google lyckades skapa en efterfråga efter denna tjänst genom att låta vissa användare testa tjänsten och få några inbjudningar så att dem bjöd in sina
vänner och sen fortsatte det så.
Till slut så hade mun till mun tekniken gjort så att ryktet om att denna tjänst är så bra att efterfrågan ökade och genom att begränsa tillgången så pratade
fler och fler om det och till slut så har Gmail blivit en av dem största tjänsterna på Internet med en minimal insats av Google.
Att denna produkt blivit så stor är endast genom mun till mun metoden så det är en VÄLDIGT effektiv metod.



Av: Pontus Lindahl Rosén MP2b










Provokativ Marknadsföring


Provokativ marknadsföring syftar till att väcka uppmärksamhet genom att bryta tabun och sociala normer


Provokativ marknadsföring är oftare än sällan negativ för fysiska produkter, men används ofta för medierelaterade produkter.

Krönikörer i kvällspressen, som Linda Skugge, har länge arbetat med denna typ av marknadsföring. Typiskt för metoden är att en person ”skild” från produkten står som avsändare, med följd att produktens eget rykte inte svärtas ned, samtidigt som denna säljer bättre.

Exempel på provokativ marknadsföring är Anna Ankas debattinlägg på Newsmill, där flera normbrytande uttalanden görs. Detta i syfte att dra publik till TV-programmet ”Hollywoodfruar” på TV3 samt besökare till sajten Newsmill.

Överanvändning av metoden leder dock till att produkten eller varumärket till slut främst associeras till provokativ marknadsföring, med följd att andra budskap inte längre går att förmedla via produkten / varumärket.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Provokativ_marknadsf%C3%B6ring#cite_note-1


Provokativ marknadsföring syftar till att väcka uppmärksamhet genom att bryta tabun och sociala normer. Provokativ marknadsföring är i regel negativ för fysiska produkter men används ofta för medierelaterade produkter[1].
Exempel på provokativ marknadsföring är Anna Ankas debattinlägg på Newsmill, där flera normbrytande uttalanden görs. Detta i syfte att dra publik till TV-programmet ”Hollywoodfruar” på TV3 samt besökare till sajten Newsmill.
Vid lanseringen av Newsmill publicerades en debattartikel som uppfyller samtliga krav för provokativ marknadsföring. Två kända namn, Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar, agerade bete och skrev provokativt om könsroller med stor medial uppmärksamhet som följd [2].
Krönikörer i kvällspressen, som Linda Skugge, har länge arbetat med denna typ av marknadsföring. Typiskt för metoden är att en person ”skild” från produkten står som avsändare, med följd att produktens eget rykte inte svärtas ned, samtidigt som denna säljer bättre.
Överanvändning av metoden leder dock till att produkten eller varumärket till slut främst associeras till provokativ marknadsföring, med följd att andra budskap inte längre går att förmedla via produkten / varumärket.

Källa; http://www.balanssport.se/balanssport.php?title=Provokativ_marknadsf%C3%B6ri

Av: Felix Brännström










Brödtexten
Texttypsnitt: Times New RomanStorlek: 120 %

Underrubrik:
Texttypsnitt: Times New Roman
Storlek: 150%

Ingress:
Texttypsnitt: Times New Roman (kursivt)
Storlek: 120 %

Elina.S Pontus Felix Ida.J Michaela

Elina: Markandsföring, vad är det, i allmänhet, etiska regler
Pontus: Mun till mun metoden,
Felix: Provokativ marknadsföring,
Ida.J: löner, direktmarknadsföring
Michaela: Stealthmarketing, utbildning, gerillamarknadsföring, historia