blabal.jpg
blabal.jpg

Journalistens främsta uppgift är att kritiskt granska makthavare som polisen, politiker och kungahuset. De kan vara från att kolla vart skattepengarna går till att kolla om någon högt uppsatt person har något i sitt brottsregister. Dessutom samlar de in och framställer material för offentliga medier så som press (dag- och kvällstidning) samt tidskrifter, radio, TV och Internet. En tidningsredaktion jobbar dygnet runt, hälften av de anställda jobbar dag och andra hälften jobbar natt. Media kallas idag för den tredje statsmakten, första makten är regeringen och andra makten är riksdagen.

Journalister måste anpassa sitt arbete till att nå en stor publik som dessutom är villig att betala för varan. Publiken förväntar sig att varan tillfredsställer deras nyfikenhet. En journalist jobbar oftast under tidspress.
De är ofta vanligt att en journalist har ett specialiserat område som t.ex. politik, ekonomi, sport, kultur m.m. vilket resulteras i olika typer av journalister.

Hur det är att jobba som journalist

Olika typer av journalister

  • Reporter: Undersöker och rapporterar nyheter
  • Sportjournalist: Precis som namnet beskriver så är det en person som informerar vad som händer i sportvärlden.
  • Ledarskribent: Handlar mycket om att skriva om sina egna åsikter, vanligtvis är det chefredaktören som skriver en debattartikel.
  • Utrikeskorrespondent: Det är en journalist som bor utomlands under en längre tid för en tidning, radio eller TV:s räkning.
  • Krönikör: En krönikör är en person som skriver en text i en tidning eller tidskrift som handlar om viktiga (ofta historiska) händelser. I krönikan ska man skriva ner sina personliga åsikter om den här händelsen och även lägga in en aning komiska inslag.

De olika redaktionerna, t.ex. Kuriren och NSD konkurrerar om nyheter, därför måste de göra den så intressant som möjligt för läsarna genom stor rubrik, ingress och bilder. Vi läsare är omedvetna om hur lätt de är för dem att få våran uppmärksamhet. För att få publiken att läsa hela artikeln så börjar journalisten med att avslöja så mycket som möjligt i början för att sedan tona ner. I en bok är det tvärtom, det är en seg början som sedan tonas upp, vilket skulle vara problematiskt då människor i dagsläget bara skumläser och skulle tappa intresset för att läsa klart nyheten.

Journalisternas yrkesetik

När de första professionella journalisterna kom (i början av 1900-talet) har de förväntats följa en yrkesetik som kräver att de:
  • använder egna källor, inklusive intervjuer med folk som är direkt involverade i det skeende som ska rapporteras om, originaldokument, och andra förstahandskällor, där så är möjligt.
  • krediterar information från redan publicerade källor, ifall egna källor inte är tillgängliga. Att inte namnge sådana källor kallas plagiering.
  • använder flera oberoende källor, speciellt om ämnet är kontroversiellt.
  • kontrollerar alla fakta som kommer fram under arbetet.
  • hittar och rapporterar om alla sidor av historien.
  • rapporterar utan att ta ställning, genom att ge flera sidor av historien röst.
  • är försiktig med att avge konfidentialitetslöften åt källor.
  • avböjer gåvor och tjänster från de som är inblandade i ett skeende för att inte verka påverkad.
  • avstår från rapportera eller delta i arbeten med att undersöka någon som de har en personlig bias gentemot.


Frilans-journalist

Frilans, eller frilansare är ett annat ord för egenföretagare, dvs en person som utför uppdrag utan anställning. En frilansjournalist jobbar väldigt självständigt då de säljer artiklar eller andra jobb utifrån sina egna idéer. Det är många som inte är anställda åt någon redaktör utan arbetar som frilansjournalist.

Sveriges största fackförbund för journalister är Journalistförbundet som har ca. 18 000 medlemmar, varav 10% är frilansare. Majoriteten av medlemmar är män (9500) men kvinnor har börjat öka i antal (nu 8600).

Källa:
http://www.utbildningssidan.se/info/journalist/journalist.aspx
http://sv.wikipedia.org/wiki/Journalist
http://sv.wikipedia.org/wiki/Journalistik

(Amanda Füreder, MP2A)

journalist.jpg
journalist.jpg


Just nu så råder det ett överskott av journalister. Överskottet är speciellt tydligt i storstadslänen. Nyutbildade inom yrket upplever en hård konkurrens om jobben, och de som anställs får ofta bara tillfälliga anställningar eller projektanställningar.

Journalister arbetar oftast under tidspress, det betyder att jobbet måste vara klart vid en bestämd tidpunkt - deadline. Journalister måste kunna uttrycka sig väl i både tal och skrift. Goda kunskaper i engelska räknas numera ofta som ett krav för anställning.

En Journalist tar reda på och publicerar sånt som intresserar läsaren. Och för att kunna framställa någonting intressant så bör journalisten ha dessa saker i åtanke;
  • Nyfikenhet - En journalist får inte reda på någonting om inte han/hon är nyfiken.
  • Människointresse - En journalist måste kunna bemöta alla olika människor.
  • Stresshantering - En journalist måste kunna hantera stress då det kan bli stor press då man har en deadline.


Detta videoklipp är ett tv-inslag om journalistik och etik.

http://www.youtube.com/watch?v=OOwW5N7MiLg

Använder journalisterna sig verkligen av de pressetiska reglerna?
Är det mer underhållning än nyheter?
Det börjar blir mer och mer skvaller i dessa kvällstidningar, det borde göras någonting åt det.
Kvällstidningen är till för nyheter och till en viss del underhållning, men inte allt för mycket.
Det finns så kallade skvallertidningar som är till för skvaller, och nyhetstidningarna är till för nyheter.
Så som till exempel i Norrbottens Kuriren, där är det bara nyheter. Men en tidning som alla i hela Sverige
kan läsa, ja dära kan det vara hur mycket underhållning som helst.
Eller är det egentligen underhållning där det står att en person har varit otrogen med en annan?
Är inte det bara skvaller?

"Det är lätt att göra en mygga till en elefant och motsatsen är inte svårare.
Men att ge läsaren ett intryck av sakers rätta dimensioner är en konst och kallas journalistik" - Henrik Rechendorff

Journalistiken avser ytterst att skildra verkligheten
(Amanda Lindgren MP2A)

SaveCancel
[[JOURNALISTER 2 A#|help on how to format text]]




About · Blog · Pricing · Privacy · Terms · **Support** · [[space/subscribe/upgrade|Upgrade]]
Contributions to http://medielagarochregler.wikispaces.com are licensed under a Creative Commons Attribution Share-Alike 3.0 License.
Creative Commons Attribution Share-Alike 3.0 License
Creative Commons Attribution Share-Alike 3.0 License

Portions not contributed by visitors are Copyright 2011 Tangient LLC.


Etik och moral

Etik och moral används ofta som synonyma begrepp men handlar om olika saker. Begreppet moral använder man när man syftar på grundläggande åsikter ifråga om vad som är rätt eller fel. Den kan också visa sig i form av handlingar där det tydligt framgår både vad man faktiskt gör och vad man underlåter att göra. Begreppet etik används när man menar en teoretisk reflektion över moralen. Etik är också lära om hur man kan, eller bör hantera olikheter. Etik och moral i media Det finns en etisk regel för press, radio och tv. Den etiska regeln är till för att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet. De etiska reglerna för media är också ett slags stöd för den hållningen. Allmänhetens Pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (POn) har inrättats av pressens organisationer för behandlingen av pressetiska frågor inom ramen för pressens självsanerande verksamhet. För granskning av program i radio eller TV i Sverige svarar Granskningsnämnden för radio och TV. FIEJ (Federation International des Editeurs de Journaux), som är en världsomspännande organisation, samarbetar med Tidningsutgivarna och andra utgivarorganisationer bl a i frågor om pressfrihet, global kompetensutveckling och teknisk utveckling. http://sv.wikipedia.org/wiki/Etik Källor: http://larcentrum.kanalskolanProxy-Connection: keep-alive Cache-Control: max-age=0 e/thomas/Webbdesign/Lagar%20och%20etik%20pa%20Internet.htm#Etik och moral
journalist.jpg
journalist.jpg




JOURNALIST:

En person som i sitt yrke samlar och
raporterar information inom offentliga medier (press,etermedia eller internet)
Ofta är man specialliserad inom ett visst område i journalistiken, ex, sport, politik eller nöje.
Journalistik kallas framställningen av de nyheter man raporterar om.
Mona

Hur är det att jobba som journalist i Tv eller tidning ?



En journalist för en tidning kan till exempel jobba med nyheter som är utrikes, inrikes eller lokala nyheter. Men delar upp sig efter olika ämnen ( ofta större tidningar ) som till exempel på brottsplatsen, intervjuer med vittnen, fotografering eller filmning, antecknar journalisten som antecknar det som sägs och hörs osv.
När alla intervjuerna är gjorda, bilder tagna och allt annat som behövs är klart sammanställer man allt och skriver artikeln utifrån det.
Alla artiklar läggs ihop till en provupplaga. Provupplagan måste godkännas av chefen och måste då kolla så att språket och stilen i materialet är godkänt för att sen kunna godkänna det. Efter det trycks materialet upp i tidningar eller publiceras på en webbplats ex. Aftonbladet.se.

Om det skulle hända någon sorts ”akut” eller stor händelse skickas allt material som man fått på plats direkt till redaktionen för att skrivas så fort som möjligt.

När det gäller journalister i tv-sändingar är journalisten med och redigerar videosamtalet för att få fram en bra berättarstil och som TV- journalist händer det ofta att det förekommer i bild .


external image Screenshot-2010-02-09-kl.-21.59.23-e1265750499644.png
external image Screenshot-2010-02-09-kl.-21.59.23-e1265750499644.png

external image abtv-logo-main.jpg
external image abtv-logo-main.jpg

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Journalistik


Ida-Maria Lundin Nordqvist





journalistbild.JPG
journalistbild.JPG


Journalistens främsta roll i samhället är att granska makthavare och myndigheter såsom politiker, kungafamlijen och poliser. Genom att journalisterna granskar våra makthavare ökar upptäktsrisken för de som inte sköter sig, om en journalist får reda på att tex en politiker har misskött sig straffas han eller hon genom negativ publicitet från tidningar, tv och radio. Därför ger journalisterna folket en trygghet att man kan lita på makthavarna för att om dem skulle göra fel så får vi reda på det.


Som journalist är det viktigt att inte låta sig påverkas av sina egna åsikter utan framföra nyheterna så objektivt som möjligt. För om inte journalisterna skulle skriva objektivt skulle inte folket känna samma trygghet. Det hade kunnat leda till att bland annat företag och personer med stor makt hade kunnat betala journalisten för att göra dold reklam för dem. Många hävdar dock att det inte går att skriva helt objektivt för att journalister är också bara människor och deras åsikter kan lysa igenom även om journalisten gjorde det helt omedvetet.


Det är viktigt att journalister ska kunna skriva om olika ämnen för att mätta folkets efterfrågan av nyheter, därför har vi olika typer av journalister såsom sportjournalister, krönikörer, ledarskribenter, debattredaktörer, nöjesjournalister, utrikeskorrespondenter och vanliga reportrar.
Varför det finns så många olika typer av journalister är för att den som skriver om tex sport verkligen ska kunna specialisera sig på sin genre, och ge sportintresserade nyheter som de vill läsa om.

Linnéa Segerstedt Mp2b

källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Journalist






Videor från youtube om journalism och hur det är att vara journalist.

Medverkande i det första klippet är Bruce Edwards, en prisbelönad journalist som berättar om hur
man ska gå tillväga för att bli journalist, och berättar lite om sina egna erfarenheter.

I det andra klippet ser ni Ken Blake som är professor i journalistik, och arbetar på Middle Tennessee State University.
Han berättar bl.a om vad som egentligen krävs för att bli en journalist/reporter.


Mona H.






Journalisternas yrkesetik och brott mot yrkesetiken.


Ända sedan dom första professionella journalisterna kom i början av 1900-talet, har de förväntas att följa en yrkesetik.
Den går i stora drag ut på att journalister inte får ta ställning, dom får inte plagiera material från någon annan,
dom ska använda pålitliga källor och aldrig rapportera om någon som man är bekant med på ett personligt plan.

Men yrkestekniken kan ibland vara svår att upprätthålla konsekvent.
Eftersom journalister också är människor kan dom ibland omedvetet ge vinklade rapporter,
förlita sig på falska vittnesmål eller missa viktiga följdfrågor.
Eftersom journalister ständigt jobbar under en hård tidspress, kan ibland problem uppstå genom
att man låter något slinka igenom för att man inte hann renskriva.
Det kan även uppstå fall då reportern är omedveten om sina fördomar; unga reportrar kan vara omedvetna om problem
som äldre har,journalister med många kontakter inom polisen kan ha svårt att se korruptionen och innerstadstidningar
kan ha svårt att se nyanser i förorternas situationer.

Även fast nyhetsorganisationer har redaktörer och chefer som jobbar med att kontrollera texterna som journalisterna skriver,
slinker det ibland igenom något olämpligt på grund av stress, trötthet, fördomar eller liknöjdhet.
Vissa journalister rapporterar från avlägsna platser, då kan redaktören ha svårt att avgöra vad som är sant.



yrkes.jpg
yrkes.jpg

(* Bias= fördomar, partiskhet) **konfidentie´ll,** som endast bör meddelas i förtroende inom en sluten grupp (och alltså är hemlig för utomstående).

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Journalistik

Erica Johansson.


MER OM YRKESETIK

Etik och moral

Etik och moral används ofta som synonyma begrepp men handlar
om olika saker. Begreppet moral använder man när man syftar på grundläggande åsikter
ifråga om vad som är rätt eller fel. Den kan också visa sig i form av
handlingar där det tydligt framgår både vad man faktiskt gör och vad man underlåter
att göra. Begreppet etik används när man menar en teoretisk reflektion moral.
Etik är också lära om hur man kan, eller bör hantera olikheter.

Etik och moral i media

Det finns en etisk regel för press, radio och tv. Den etiska
regeln är till för att skydda enskilda mot oförskyllt
lidande genom publicitet. De etiska reglerna för media är också ett slags stöd
för den hållningen.
Lärcentrum (se nedan) berättar att det finns flera övervakare av etik:
"Allmänhetens Pressombudsman (PO)
och Pressens Opinionsnämnd (POn) har inrättats av pressens organisationer för
behandlingen av pressetiska frågor inom ramen för pressens självsanerande
verksamhet. För granskning av program i radio eller TV i Sverige svarar
Granskningsnämnden för radio och TV.

FIEJ (Federation International des
Editeurs de Journaux), som är en världsomspännande organisation, samarbetar med
Tidningsutgivarna och andra utgivarorganisationer bl a i frågor om pressfrihet,
global kompetensutveckling och teknisk utveckling."

Källor: http://larcentrum.kanalskolan.se/thomas/Webbdesign/Lagar%20och%20etik%20pa%20Internet.htm#Etik
och moral
Ipara Turdieva MP 2 B



JOURNALISTFÖRBUNDET


Journalistförbundet är en fack och yrkesförening, alltså en arbetsorganisation som utgörs av
samtliga fackföreningar inom en arbetsorganisation, i detta fall journalister. Föreningen grundades
år 1901 står kvar stadigt än idag.
Efter att förbundet grundats har man alltid följt grundtanken att arbeta för yttrandefrihet, tryckfrihet
och en öppenhet i samhället samt att värna om upphovsrätten och yrkesetiken. Förbundet har idag
17 300 medlemmar, och för att bli en del av journalistförbundet måste man vara anställd och verksam
vid ett svenskt massmedium eller frilans.

Agneta Lindblom Hultén

Ordförande i föreningen är Agenta Lindblom Hultén, hon är den första kvinnliga ordföranden och har varit det
sedan år 2000. Hon har tidigare jobbat på Göteborgstidningen, men började frilansa 1995.

Böcker där Lindblom Hultén antingen skrivit själv eller tillsammans med andra:
PR-KON~1.JPG
PR-KON~1.JPG

Journalisten - Tidning

Det är journalistförbundet som ligger bakom tidningen Journalisten,
som ges ut till medlemmar och prenumeranter.
Tidningen kommer ut var tredje vecka och finns även på nätet,Journalisten.se

JournalistForbundet.gif
JournalistForbundet.gif


Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Journalistf%C3%B6rbundet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Agneta_Lindblom_Hulth%C3%A9n
http://libris.kb.se/hitlist.jsp?q=f%C3%B6rf:(Lindblom+Hulth%C3%A9n,+Agneta,+1947-)&r=&f=&t=v&s=a&g=&m=25
http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,38366&_dad=portal&_schema=PORTAL

Mona H



LIVET SOM UTRIKESKORRESPONDENT

"En utrikeskorrespondent är en journalist som under en längre bor och verkar utomlands för en tidnings, nyhetsbyrås,tidsskrift, radiokanals eller TV-kanals räkning."
www.wikipedia.org/wiki/utrikeskorrespondent

Boken "Skjut inte på journalisten!" skriven av Lars Gunnar Erlandsson och Ing-Marie Froman tar upp berättelser
från 19 utrikeskorrespondenter från Sverige. Ett yrke som inte bara innebär att resa och uppleva. Utan även krig och katastrofer.
I boken berättas händelserna ur en personlig synvinkel från journalisterna där rädslorna och i många fall faran för deras liv tas upp.
Exempelvis berättar Anna Koblanck, Afrikakorrespondent för Dagens Nyheter om situationen i Zimbabwe där det inprincip är
förbjudet att tala med journalister.
skjutintepajournalisten
skjutintepajournalisten

skjutintepajournalisten


Länk till en intervju med den föredetta afrikakorrespondenten Vincent Dahlbäck
som berättar om livet som Utrikeskorrespondent. (Finns tillängligt fram till 11 feb)
http://svtplay.se/v/1884289/om_livet_som_utrikeskorrespondent

Mona H

==

HUR SOCIALA MEDIER FÖRÄNDRAR JOURNALISTIKEN


Sociala medier förändrar journalistiken by Medierna

Kommer de sociala medierna som twitter, bloggar och facebook påverka journalistiken?
Flera olika experter som Medierna pratat med tror detta. Det är den ökande närheten
journalister och makthavare emellan, genom tex facebook, som kommer att förändra journalistiken.
I och med att vi måste möta konfrontera och diskutera med dom som vi gör journalistik för,
så kommer vi lämmna den konfliktinriktiade journalistiken anser Anders Mildner,
frilansjournalist och social medier-skribent i Svenska Dagbladet.

Erica Johansson


REPORTRAR UTAN GRÄNSER


Reportrar utan gränser är en internationell journalistorganisation som arbetar med press och yttrandefrihetsfrågor-
De har varit verksamma sedan 1985 då en ung radiojournalist vid namn Robert Ménrad ville öka rapporteringen av händelser från
länder runt om i världen och inte bara då det hände stora katastrofer. Men det handlade inte bara om att få rapporteringar från avslagna länder,
utan även att arbeta för att få fängslade journalister befriade.
Reportrar utan gränser:
* samlar in information om kränkningar mot press- och yttrandefriheten och slår larm genom pressmeddelande, rapporter och kampanjer
* försvarar journalister och medieassistenter som fängslats eller åtalats för sitt arbete
* arbetar mot censur och lagar som försvagar press- och yttrandefrihet
* arbetar för ökad säkerhet för journalister, särskilt för dem som rapporterar från krigs- och konfliktzoner
* stödjer journalister som tvingats fly från sina hemländer
Källa: http://www.reportrarutangranser.se/kampanjer

För mer information om Reportrar utan gränsers arbete gå in på deras hemsida
www.reportrarutangranser.se

Dawit Isaak


En Eritreansk-Svensk journalist,författare och dramatiker sitter fängslad i Eritrea sedan 2001, omvärlden ovetande om han är vid liv eller inte.
Den eritreanska regeringen menar på att Dawit sitter fängslad på grund av brott mot landets säkerhet.
Men andra ser någonting helt annat. Isaak skrev tillsammans med sina kollegor en artikelt i tidsskriften Setit om "15-gruppen" - en grupp politiker
i regeringen som krävde demokratiska reformer i landet, även de arresterades.

Dawit Isaak föddes 1964 i Eritrea, 23 år senare kom han till Sverige som flykting från det blodiga kriget,
sex år senare skulle landet utropas som självständigt och Isaak skulle flytta tillbaka efter att ha levt i Sverige och blivit Svensk medborgare 1992.
Han behöll dock sitt medborgarskap från Eritrea och är därför medborgare i båda länderna.

I Eritrea skaffade han familj och blev även delägare i landets första oberoende tidning Setit där han även arbetade som journalist.
Men självständigheten i landet visade sig vara kortvarig, 1998 började konflikterna med Etiopien återigen att komma upp till ytan och Dawit beslöt
sig för att skicka sin familj till Sverige för trygghet. Dawit själv reste tillbaka till Eritrea men hamnade snart i fängelse tillsammans med ytterligare 10 journalister
utan någon rättegång.

Dawit Isaak har idag blivit ett ansikte för pressfriheten och yttrandefriheten, svensk press gick ihop under 2009 i en kampanj för Dawit Isaak.

http://www.freedawit.com jobbar med detta, mer info finns där.
även i denna artikel finns det mer fakta om Dawit Isaak och Eritrea
http://www.dn.se/nyheter/sverige/snabbguide-fallet-dawit-isaak


Intervju med Eritreas president Isaias Afwerki från TV4 play om Dawit Isaak från 2009

external image nPJ.jpg
external image nPJ.jpg
external image image_gallery?uuid=60de732a-8b43-4004-9de9-2ce506ce9d8d&groupId=10477&t=1281958462112
external image image_gallery?uuid=60de732a-8b43-4004-9de9-2ce506ce9d8d&groupId=10477&t=1281958462112


Namn.jpg
Namn.jpg


Mona H

källor: www.freedawit.com/aboutDawit
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dawit_Isaak
http://www.dn.se/nyheter/sverige/snabbguide-fallet-dawit-isaak


Hur de fångar vår uppmärksamhet

STORA RUBRIKER är ett av de mest effektiva sätt att få läsare. Det som står i typsnitt tolv är inte intressant bredvid något i typsnitt sjuttiotvå. Journalisten väljer noggrant vad som ska stå störst och vilken målgrupp som ska bli intresserade av att köpa.
En omkom i svår bilolycka i Sollentuna http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=5716113

Gick ner 157 kilo http://www.expressen.se/halsa/viktomotion/1.437807/gick-ner-157-kilo

Victoria Beckham: ”Jag ser ut som en olycklig bitch” http://www.expressen.se/noje/extra/1.2211105/victoria-beckham-jag-ser-ut-som-en-olycklig-bitch


Det är ofta lika stora rubriker på löpsedlarna oavsett om det handlar om trafikolyckor, bantningsmetoder eller om vad Victoria Beckham tycker om sitt utseende. Den första rubriken intresserar mest människor i trakten kring Sollentuna. Den andra rubriken är riktad till de människor som är angelägna att banta och den tredje till de människor som tycker om att läsa om kändisar.

Vi blir intresserade att läsa om våra intressen, om lokala händelser och om hur vi är som människor.


1_2283938TS1294578894417_slot100slotWide75ArticleFull.jpg
1_2283938TS1294578894417_slot100slotWide75ArticleFull.jpg


http://www.expressen.se/noje/extra/1.2283902/orlando-bloom-och-miranda-kerr-nyblivna-foraldrar-till-en-pojke



Den här bilden är hämtad från Expressen och den lockar först och främst kvinnor. Rosa rubrik som glimmar till en artikel som handlar om en känd skådespelares bebis gör att intressenivån stiger. Här har journalisten arbetat med färger och figurer för största chans att sälja.


Bilder

I kvällstidningar är det ofta fler och större bilder än i dagstidningar. Om bilden är intressant blir den som läser också intresserad av texten. En bild kräver ingen ansträngning att se på och ju större den är desto större intresse väcker den.



329511351.jpg
329511351.jpg


Den här bilden hör till rubriken ovan. ”Gick ner 157 kilo”. För den som vill gå ner i vikt verkar den här metoden som ett effektivt och bra sätt att förlora några kilo på.

En bild gör en text mer trovärdig och intressant. Man ska tänka på att även bilder kan förfalskas.


Variation

Det är viktigt att variera utseendet i en tidning. Text, bilder, olika färger och former, variation mellan artiklar, insändare, krönikor och så vidare, är viktigt för att läsaren ska känna sig avslappnad samtidigt som hon fortfarande är intresserad.

Kurirens webbtidning är uppbygd med ett flertal flikar:

Under varje flik finns städer inom norrbotten där nyheter som handlar om respektive stad hamnar under. På vilken flik du än befinner dig är det varierat väl mellan bilder, rörliga bilder, filmklipp och text. På startsidan försöker man locka alla målgrupper med nyheter om sport, nöjen, kultur, mat, musik, inredning och allt vad man kan tänka sig. Allt för att vi ska fortsätta läsa!


Sammanfattning

Det som gör att vi läser en tidning är ett samarbete mellan rubriker, ingresser, bilder, videos, färger och former. Men det gäller också att sticka ut! Eftersom alla journalister vill fånga ditt intresse är det en hård kamp. Självklart måste en tidning publicera artiklar med ett högt nyhetsvärde annars kommer tidningen att tappa intresse.


Jenny Nilsson Vestola






Tryckfrihetslagen
Tryckfrihet innebär att man har rätt att trycka och sprida information fritt i text som t ex med böcker, internet, tidningar eller andra saker. Tryckfriheten innebär att alla medborgare inom landet får publicera texter utan att någon förhandsgranskning eller censurering äger rum.
Man har även rätt att privat använda producerade texter. Tryckfrihet ses normalt som en grundläggande del i representativa demokratier. I ett land där tryckfrihet finns har alla medborgare rätt att sprida sina uppfattningar och trycka dom så länge de inte bryter mot någon av dom andra lagarna som begränsar tryckfriheten. Om ett land går med i FN har dom automatiskt de mänskliga rättigheterna och tryckfriheten blir obligatorisk precis som dom andra länderna som är med i FN.
I verkligheten förekommer ingriper inga från världsorganisationen mot länder som bryter mot den gemensamma överenskommelsen. Men om ett land ansluter sig till Europakonventionen och bryter mot detta får de prövas av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Domstolsbeslutet är bindande för det land det gäller. I Sverige är tryckfriheten en grundskyddad rättighet som regleras i tryckfrihetsförordninen.

Sveriges första tryckfrihetslag kom till år 1766 och det var även den första i världen.

Tryckfrihetslagen beror på http://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_deklaration_om_de_mänskliga_rättigheterna