agnes2psd.jpg

Rubrik/illustration av Agnes Olsson och Louise Närling Bildkälla


Journalism

Journalism går ut på att undersöka och rapportera händelser, problem och trender till en bred publik. Även om det finns stora variationer inom journalistik, är det ideala att informera medborgarna. Förutom att täcka organisationer och institutioner som regering och företag, täcker journalism även kulturella aspekter som konst och underhållning. Jobbfältet innehåller jobb som redigering, bildjournalistik, och dokumentering.

Av: Erik Andersson MP1B
Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Journalism





Svenska journalistförbundet

JournalistForbundet.gif

Journalistförbundet är Sveriges enda yrkes- och fackförbund för journalister i svensk media.
För att få gå med i förbundet måste man vara anställd eller har varit anställd vid ett svenskt verksamt massmedium eller vara frilansjournalist.
Förbundet delar ut presskort, som är en slags legitimation för att man är verksam inom journalistik, fotografering eller som författare.
Men för att få ett presskort måste man vara medlem och följa de etiska reglerna.
De som studerar till journalister har chans att blir studerandemedlem. Då får man råd från Journalistförbundet om vilka utbildningar som de rekommenderar. Man får även annan rådgivning under tiden som man studerar och praktiktiden. Journalistförbundet hjälper de kommande journalisterna att förbereda sig för framtiden och för yrket.

Journalistförbundet värnar om frågor om yttrandefrihet, tryckfrihet, öppenheten i samhället, yrkesetiken, den journalistiska yrkesintegriteten, mångfalden i medierna och att värna om upphovsrätten. De tycker också att journalister och journalistiken har en viktig roll i den demokratiska processen.


Förbundets nuvarande ordförande heter Agneta Lindblom Hulthén.

32941_468x800.jpg

Agneta Lindblom Hulthén

Förbundet grundades 1901 och hette då Svenska Journalistföreningen. 1950 bytte de till Svenska Journalistförbundet och det har under 2000-talet kortats ner till enbart Journalistförbundet. Idag har förbundet ca 17 300 medlemmar, varav drygt 10% är organiserad i Frilans Riks (se längre ner på sidan). Det är också väldigt jämställt bland medlemmarna, skillnaden mellan män och kvinnor är bara 100 personer. De är även medlem av Internationella journalistfederationen.
Förbundet ger ut tidningen Journalisten som tar upp bransch- och fackfrågor och debatt inom media.

Frilans Riks


asa_frilans.jpg
Åsa Ohlsson, Frilans Riks ordförande

Frilans Riks organiserar frilansjournalister inom Svenska journalistförbundet. Första klubben inom förbundet bildades 1969. De första verksamheter inom klubben var kurser som anordnades. Medlemmarna fick chans att lära sig mer om skatter, pension, semesterersättning och deklarationer.
Från början var det bara skrivande journalister som var medlem, sedan kom även fotografer, och de som jobbar inom radio och tv.

Frilans Riks ger ut tidningen Frilansjournalisten, och finansieras helt av dem.


Foto: Journalistförbundet, foto.no frilansjournalisten.nu
Källor: Journalistförbundet
Av Tina Stark och Fanny Öhlund MP1B




Frilansjournalism


En frilansjournalist är en uppdragstagare som gör arbeten åt olika offenliga medier utan att ha fast anställning. Det kan handla om TV, Radio eller dagstidningar m.m. Frilansare är organiserade i Frilans Riks som är en del inom Journalistförbundet.

Ordet frilans kommer från det engelska ordet ”Freelance” som används synonymt med legosoldat. Det kommer från att riddarens huvudsakliga vapen var lansen som på engelska heter ”lance” alltså var en legosoldat en ”Freelance” och sålde sina tjänster till vem han ville.
Av: Erik Andersson MP1B




Barbro Alving – En av Sveriges mest kända journalister


Barbro Alving är född den 12 januari 1909 och dog 11 januari 1987, hon föddes i Uppsala och dog i Stockholm. Hon var dotter till Fanny Alving som var en känd svensk författare, hennes pappa var Hjalmar Alving som var en forskare men även en lärare. Hon fick även en dotter, 1938 som döptes till Maud Fanny. Pappa till Maud Fanny var Birger Lundquist. Dom var inte gifta så hon var ett ”kärleksbarn”. Alving tog studenten 1928 men skrev in sig på Stockholm som drog iväg hennes karriär.

Hennes journalistiska karriär började på Stockholms Dagblad 1928 och senare blev hon redaktionssekreterare på Idun som var en svensk tidning för kvinnan och hemmet. Där efter blev hon journalist på Dagens Nyheter där hon skrev från Olympiska spelen i Berlin hon gjorde även reportage i spanska inbördeskriget och finska vinterkriget. Som journalist var hon väldigt rolig och det märktes i hennes texter och böcker. Allt hon skrev var även väldigt tydligt. Hon var även aktiv i radion, hon hördes väldigt mycket i radion 1971, en sommar var hon med i radion hela 13 gånger! Hon har även gett oss många fängslade reportage och många olika områden innom media tex egna radioprogram, krigsjournalistik, översättningar kåserisamlingar, filmmanus och recensioner. Några saker som Bang har skrivit är dagbok från Berlinolympiaden, klipp ur nuets historia, dagbok från Långholmen, med skrivmaskin & mikrofon, bang talar ut och dagböcker och brev.

Alving blev även tidigt en pacifist och deltog aktivt i kampen med att Sverige skulle få skaffa kärnvapen. Hon offrade även sin anställning på Dagens Nyheter för detta för sin tro på detta. Hon dömdes även till en månads fängelse för att hon vägrade komma till civilförsvarsövningen, hon fick ett frihetsstraff och det var första gången en civilperson hade fått detta straff. Hon var även känd för sitt civilkurage.

Hennes första dagboksinlägg som skrevs 19 januari 1927.
"Det är det värsta med dagböcker, att man aldrig kan skriva precis vad man menar. Åtminstone inte jag. Och ännu mindre säga det. Jag har så grov och på något sätt stark röst, det blir aldrig så fritt och vackert som jag tänker. Och det är så tråkigt, för det är kanske mycket därför som pappa tror att jag bara är ytlig och karaktärslös och inte har någon smak utan bara tramsar med tiden. Det har han inte rätt i, det tror jag jag törs säga."

402px-Barbro_Alving_1951.jpg

Källor: Wikipedia, på internetbokhandlar och nationalencyklopedin.
Av Cecilia Johansson MP1B




Etiska regler för journalister


Även om vi i Sverige har yttrandefrihet och tryckfrihet finns det regler som alla journalister bör hålla sig till. De etiska reglerna är inte lagar utan tumregler som ska ”ge den enskilde skydd mot publicitetsskador, utöver det som lagen erbjuder.” De etiska reglerna säger också att händelser inte ska vinklas genom att man bara visar den ena partens syn på saken, utan artikeln ska förmedla fakta och visa båda sidorna av exempelvis en konflikt mellan två parter. Men det är inte bara den enskilde journalisten som beröra av reglerna, utan det är hela tidningen som straffas om de etiska reglerna bryts. De etiska reglerna gäller inte exempelvis förtal eller hets mot folkgrupp, det är lagar som styr sådant.

external image 41608_170356248779_6198207_n.jpg


Om någon känner sig utsatt för "oförsvarliga publicitetsskador", dvs. kränkt eller på annat sätt orättvist behandlad, av det som en tidning har publicerat kan de vända sig till Allmänhetens Pressombudsman, PO. De behandlar ärenden både gällande publiceringar i papperstidningar och på tidningars hemsidor. När PO, efter en utredning av anmälan, anser att fallet bör föras vidare lämnar de över ärendet till Pressens Opinionsnämnd, PON. I de fall som PO inte för vidare ärendet kan anmälaren själv överklaga till PON. PON beslutar sedan om tidningen har brutit mot pressetiska regler, dvs "god publicistisk sed" ska tidningen publicera det fällande beslutet samt betala ut en expeditionsavgift. Avgiften blirolika stor beroende på hur stor upplaga tidningen har, tidningar med en upplaga som är mindre än 10 000 exemplar betalar 12 000 kr, vid större upplaga betalar tidningen 30 000 kr.

external image tio-yrsa-stenius.jpg










Yrsa Stenius, Allmänhetens Pressombudsman.

"Ola Sigvardsson har utsetts till ny Allmänhetens Pressombudsman och efterträder Yrsa Stenius i mars 2011.
Ola Sigvardsson är i dag tidningschef och ansvarig utgivare för Östgöta Correspondenten. Han är också ledamot av Pressens Opinionsnämnd."


Citat och källa: PO-PON
Andra källor: Wikipedia,

Av Agnes Olsson, MP1B



Yrkesregler

Journalister yrkesregler som de arbetar efter. De ska bland annat kritiskt granska makthavare och myndigheter, och inte låta sig påverkas att ta emot uppdrag utifrån.Samtidigt ska de – oftast dagligen – fylla en tidning eller en sändning med nyheter och händelser som kan tänkas ligga publiken nära. Så om en journalist tar kontakt vill denne skriva om bilsport.
Journalister har till yrke att skriva, och tidningens ansvarige utgivare är den som ytterst bestämmer vad som ska stå i tidningen.
Var och en har dock rätt att läsa sina egna uttalanden, och de flesta journalister tar gärna emot synpunkter om de framförs på ett vänligt och korrekt sätt.Många journalister vet väldigt lite om bilsport. Du kan mycket mer så dela med dig av ditt kunnande.

(Gjord av: Erik Norberg och Niklas Khan MP1B)


Hur blir man journalist



UtbildningDet finns många olika utbildningar i Sverige för att bli journalist, universitet, högskolor och folkhögskolor, men det finns även privata utbildningsanordnare, där du själv betalar en kursavgiften.Om du söker efter universitet eller högskoleutbildningar så hittar man information men det på www.studera.nu ,men söker du kurser på folkhögskolorna så hittar du information om det på www.folkhogskolan.nuViken skola är bäst?Journalistförbundet själv rekommenderar ingen skola som bättre än någon annan, utan de är något man måste läsa på själv för att veta vad som passar en bäst. Men dom anser att man bör ha som minst två år grundutbildning, och ha en praktikperiod på en längre tid på redaktion.Det finns även ett en kortare journalistutbildning för akademiker. Men ingen utav alla utbildningar garanterar jobb som journalist, när arbetsgivaren tittar på din jobbansökan tittar dom inte enbart på din utbildningsom du har, dom tittar mycket på både din arbetslivserfarenhet och yrkeslivserfarenhet det spelar stor rollAtt plugga utomlands.Du kan även studera journalistik utomlands, det är ett par hundra studerande som åker utomland varje termin och läser journalistik där och tar studielån från CSN.Storbritannien och Australien är dom vanligaste länderna ditt svenskar får och studerar, men det finns så klart information om andra utbildningar i andra länder och den informationen får du bland annat från dom olika ländernas ambassader.Det är viktigt att du tänker på att om du har en utbildning utomland och vill söka jobb här i Sverige då måste du komplettera dina kunskaper, du måste känna till den svenska lagstiftningen som påverkar ditt arbetar som journalist svergie.Andra utbildningarMan behöver egentligen formellt sett inte ha någon utbildning, ’’livets skola’’ duger gott och väl.om man ser back i tiden så började man som outbildad volontär på någon redaktion som vill ta i mott en och sedan fick man anställning. Idag är det så klart vanligare att man ska ha någon form av journalistutbildning när man jobbar men det, finns så klart några få undantag.Dom journalister som finns idag har dubbel akademiska utbildningar än förut, dom ämneskunskaper som anses vitiga för en journalist är att ha statskunskap och ekonomikunskap.Men man ska även ha mycket specialiserade kunskaper som kan betyda en hel del vi anställningar m.m. på bland annat olika specialtidskrifter.


Källor: Journalistförbundet


Av Louise Närling, MP1B

==

==

Journalisternas bakgrund

Journalistyrket växte fram i slutet av 1800-talet när de nya massproducering av dagstidningarna skulle fyllas med innehåll och det behövdes anställda som själva kunde leta rätt på nyheter och berätta om dessa i tidningen. De moderna tidningarna växte fram i takt med industrisamhället i och med att nyhetsflödet underlättades av telegrafen och nyhetsbyråerna samt de nya järnvägarna som gjorde distributionen av tidningarna lättare.9 Dagens Nyheter som grundades 1864 kom att spela en stor roll i det framväxande mediesamhället eftersom grundaren av tidningen, Rudolf Wall, var idérik och ville göra en ny typ av tidning med modern journalistik. Walls tidning blev billig, lättillgänglig och riktade sig till en bred publik.10 Den svenska expansionsperioden fortsatte och sträckte sig till början av 1920-talet. 11 Journalistyrkets status var till en början låg och journalisten fick smeknamnet ”murvel” som betydde ”en människa utan karaktär och duglighet” enligt den tidens ordböcker. I början av 1890-talet bildades Svenska Journalistförbudet med syftet att förbättra arbetsvillkoren och höja den sociala statusen för journalisten. Journalistförbundet stötte dock på problem med politiska motsättningar och det medförde att journalistyrket blev populärt.

(Gjord av Erik.Norberg och Niklas.Khan MP1B)

Intervju med en erfaren journalist.

Intervjun är gjord på Kuriren i Luleå, kvinnan som blir intervjuad heter Armi Rouso.
Armi är en erfaren journalist som har arbetat mycket som sportjournalist men nu är nyhetschef på kuriren.
Hon berättar bl.a i intervjun om varför hon ville bli journalist och hur hon gjorde för att bli det.




Av: Fanny Öhman och Emma Linnér MP1B