Journalisters yrkesroller


journalist-a.jpg


Så utbildar sig en journalist
I Sverige finns det många olika journalistutbildningar. Man brukar studera på universitetet, folkhögskolor och andra högskolor men även privata utbildningsanordnare. Om man väljer att gå en privat utbildningsanordning så betalar man själv en kursavgift och har olika former av journalistutbildningar.
Det finns en viss skillnad mellan universitetet och en högskola. Universitetet erbjuder alltid utbildning på forskarnivå. Högskolan måste ha tilldelats den rätten av regeringen för att för att få använda benämningen. Folkhögskolan kan erbjuda både yrkesutbildning inom journalist området och gymnasie utbildning . Då söker man på en speciell kvot till universitet och högskola.
Journalistik och multimedia
Inom denna utbildning fördjupar man sig i nya medier samt lär sig att gestalta ett komplext innehåll av journalistiken inom medier där text, bild, ljud och videor samverkar.
Journalistik med samhällsstudier
Inom denna utbildning kan man idag välja mellan etologi, idéhistoria, religionsvetenskap och historia. De får använda sina kunskaper journalistiska projekt, samt gedigna grundkunskaper för att skildra vårt mångkulturella samhälle i journalistisk form.
Journalistik, människa och miljö
Detta program utbildar de människor som har specialkunskaper inom biologi, medicin och miljövetenskap. De får då fackkunskaper och träning i att planera samt genomföra naturvetenskapliga projekt. De som studerar får även insikter i forskningsetiska frågor och goda kunskaper i naturvetenskaplig filosofi och

Maria Wass


Utrikeskorrespondent

Vad är en utrikeskorrespondent?
En utrikeskorrespondent är en journalist som bor utomlands en längre tid och jobbar där för en radiokanal, tidning, tv-kanal eller liknande. De kan även vara så att de är där för att rapportera om svenska förhållanden till utlänsk media. Det är som ett stort nätverk av frilandsjournalister som är bosatta runt om i världen som rapporterar nyheter hit till Sverige om vad som sker i omvärlden. Det är viktigt att vara bra på olika språk eftersom att Sveriges korrespondenter täcker allt från Kina, Latinamerika, Europa och Afrika, därför är det en stor fördel att vara bra på språk. Ämnen som rapporteras kan vara allt från klimat hot till familjelivet och politiken i olika länder.
Det är alltså Sveriges korrespondenter ute i världen som ger oss information om aktuella händelser från den platsen, som när world trade center störtades eller klimatkatastrofen i Haiti osv. Man har världen som arbetsplats och far från det ena stället från det andra för att komma åt de senaste. Där med måste man vara flexibel och inte ligga på den lata sidan.
Packat och Klart - svt






SVT:s utrikeskorrespondent Fredrik Sperling i klippet ovanför är i södra Afrika och har varit där sedan 2002. I filmen ger fredrik tips om "hans" Johannesburg, en färgstark samhälle som väcker känslor. Han hälsar bland annat på sin hemhjälp Gwen i kåkstaden Soweto. Till skillnad från Johannesburg så är en tur till Soweto riskfri, i Johannesburg måste man ännu röra sig med försiktighet, dörrar ska vara låsta och man måste ha koll vad som händer runtomkring sig. Men det går framåt, brottsligheten har minskat och ett område som heter Market Theatre har blivit en samlingsplats för många olika kulturer. Melville ligger endast några kilometer från "downtown" där det finns små restauranger, barer, gallerior och häftiga affärer är ett bra ställe att åka till när man vill bort från stressen i det stora Johannesburg.


källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utrikeskorrespondent 2011-01-16
http://svt.se/2.32415/utrikeskorrespondenten 2011-01-16
http://www.youtube.com/watch?v=sm_UFedTklg 2011-01-16

Emma Berg



Nyhetsankare
Vad är ett nyhetsankare? Jo, det är en person som leder ett program i antingen radio eller tv. Personen i fråga berättar om nyheter i olika inslag för tittarna eller lyssnarna. Många nyhetsankare har journalistisk bakgrund och är ibland reportrar eller intervjuare samtidigt. Ordet nyhetsankare kommer från den amerikanska termen news anchor.
Det finns de som tror att nyhetsankare har fått sitt jobb för att de ser bra ut (som i en del andra länder), att de halkar in några minuter innan sändning, får ett färdigskrivet manus i handen och pudrar näsan lite. Men det stämmer faktiskt inte. Nyhetsankare är i princip som andra journalister. Tidigt på morgonen börjar de arbetsprocessen för kvällssändningen, och precis som alla andra på redaktionen får dem se till att hålla sig uppdaterade på vad som händer i världen under dagens gång. För det är oerhört viktigt att vara påläst, annars finns det risk att tittarna genomskådar det.
Nyhetsankare tar alltså in fakta (hela tiden!) som de sedan sammantvinnar till egna meningar. Erfarna nyhetsankare är mycket skickliga på detta och de flesta blir extra taggade när det kommer in sena nyheter just innan sändning, för då ställs deras förmåga på prov.
För att ett nyhetsankare ska framgå som trovärdig i tv-rutan är det viktigt att den inte har ett stökigt privatliv på sidan om, med t.ex. alkohol inblandat på offentlig plats.
Ett exempel på ett nyhetsankare som varit med i många år är Bengt Magnusson. Han har synts till i olika tv-sammanhang på TV 4 sedan 1990 och kännetecknas med sin mörka, speciella röst. Se här:
http://www.youtube.com/watch?v=4cNoMUbQEnU

Emilia Olausson






Kulturjournalistik

journalist.jpg

Historik
Kulturjournalistiken uppstod i London på 1700-talet. Folket träffades och utbytte sina tankar med varandra och på det viset föddes en ny kultur, debattkulturen. På 1800-talet skrevs kåserier i tidningarna, texten skulle inte vara särskilt lång, den skulle även vara underhållande och lättsam.
Senare skrev även kolumner, dagens krönika, som påminde om kåseri men hade en aktuell inriktning. 
Finkultur och populärkultur
Förut var finkultur eller också kallad högkultur en värdefullare sorts kultur som ansågs ha mer kvalitet. Opera, klassisk musik, viss teater och konstfilm räknades till finkultur.
De olika kulturerna tillhörde förut olika samhällsgrupper men idag är gränsen hårfin till vad som är bättre och sämre. Populärkultur är mer tillgänglig då den riktar sig mot allmänheten och är t.ex. dokusåpor, skvallertidningar och popmusik. Populärkulturen tog stor plats i massmedia på början av 2000-talet vilket inspirerade författare, konstnärer och kompositörer att tänka modernt men med ett inåtvänt djup.
Yrket
En kulturjournalist kan jobba via en tidning, tv och/eller radio. Deras uppgifter är att bevaka, granska och analysera en kulturell händelse för att ge läsaren för att ge läsaren informatio och kunskap inom ett visst kulturellt område.
Då en journalist skriver om en kulturell händelse så innehåller texten oftast en:
  • Analys
  • Överblick
  • Jämnförelse
  • Personens egna tankar


Kulturjournalister
Fredrik Strage är en författare men han är först och främst en känd musikjournalist. På ett tiotal år har han hunnit få Nöjesguidens pris för bästa läsning två gånger och Stora Journalistpriset som Årets förnyare för att ha använt tjänsten Youtube på ett journalistiskt underhållande sätt.
Fredrik har också medverkat i musiken Petters musikvideo Saker & Ting. Efter samarbetet så fick Fredriks första bok namnet Mikrofonkåt, efter Petters tredje singel.
I klippet ovanför är Fredrik Strage med i Nyhetsmorgon och recenserar hiphop-gruppen Maskiens skiva Boys II Men.
Nils Petter Sundgren var programledare för Filmkrönikan i SVT åren 1963-1991, och därimellan var han också filmchef på SVT 2.
Året 1993 blev han filmkritiker i TV 4. Då det gäller filmgenren så har han varit den mest uppmärksammade journalisten under ett halvt sekel.
Han har blivit tilldelad Guldbaggen för sina insatser som filmkritiker.

intervju.JPG
På bilden ovanför intervjuar Nils Petter Sundgren filmregissören Roman Polanski.
Bilden är från programmet Filmkrönikan, år 1988.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Populärkultur
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finkultur
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrik_Strage
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Petter_Sundgren

Stina Andersson



Paparazzi

Paparazzi är benämningen på fotografer som smygfotograferar kändisar, särskilt i privata situationer. Ordet är pluralformen av Paparazzo som var namnet på en nyhetsfotograf i Federico Fellinis film Det ljuva livet. Utpräglad paparazzo-fotografering finns i Storbritannien och Frankrike samt i USA, där fotograferna inte tycks sky några medel för att få en avslöjande bild.
Fenomenet uppmärksammades i samband med prinsessan Dianas död i en bilolycka, där paparazzi var inblandade.


I dagens samhälle finns det en mycket speciell, rent av fruktad yrkesroll inom journalistiken, kapabel att tänja på både etiska och juridiska gränser för att tjäna pengar - paparazzin. Men vad är en paparazzi egentligen? Jo, en paparazzi är en slags fotojournalist som arbetar på det sätt att de berättar nyheter genom sina bilder, i det här fallet så handlar det endast om foton på kändisar.


Besattheten med kändisar är väldigt stor idag så varför inte lika gärna tjäna pengar på detta? Paparazzins arbete är att outtröttligt jaga kändisar för att få bild på dem i deras vardag, oftast i deras mindre graciösa tillfällen. Eftersom vår ”glupska hunger” efter ögonblicksbilder på kändisar växer gör även priserna på dessa bilder det med. Men även riskerna för paparazzin blir allt större. Man kan inte precis säga att paraparazzin är omtyckt, snarare tvärtom.
De flesta paparazzi spenderar största tiden ute på gatorna i hopp om att få fotografera en känd person men för en paparazzi som vill tjäna de stora pengarna är denna metod alldeles för ineffektiv. En paparazzi som arbetar mer proffersionellt har ett helt nätverk av informatörer för att hålla koll på var kändisar befinner sig. Dessa informatörer kan vara personer som arbetar i företag som besöks av kändisar, t.ex restauranger, affärer eller salonger. Paparazzin betalar oftast för denna information. På detta sätt kan paparazzin vara på rätt plats vid rätt tid för att kunna få de perfekta bilderna.
I mer extrema fall finns det paparazzis som tar fotografier från hustak eller trädtoppar. Till och med hyrning av helikoptrar och båtar förekommer. I vissa fall, om händelsen är i en sluten byggnad, har paparazzis iscensatt brandvarnare eller bombhot att orsaka en utrymning av byggnaden som tvingar ut folket på gatorna. Är det lagligt? Svaret är nej. Men med den lukrativa typ av verksamhet har juridiska kostnader blivit en del av driftskostnaderna och har bidragit avsevärt till den höga prislappen på sådana fotografier.
I denna bransch är det väldigt hård konkurrens, det gäller attanstränga sig, ha kontakter och ständigt vara på jakt efter kändisar för att få bilder tidningar eller privatpersoner vill ha. Nyckeln för att bli en lyckad paparazzin är att alltid vara där först och få informationen och fotot före alla andra.

Paparazzi säljer sina bilder till högstbjudande. Beroende på kvalitet, ämne och situation, kan bilder gå för någonstans mellan några hundra dollar till flera tusen dollar. Mycket få fotografer göra sin lycka som paparazzi, det kostar mer för att få fotot än vad de ska göra att sälja det. Mer framgångsrik paparazzi har agenter som hittar köpare. Detta gör att fotografen kan koncentrera sig på hans eller hennes arbete. Den mycket framgångsrika paparazzo har ett ombud, en advokat, drivrutiner och ytterligare fotografer som alla arbetar tillsammans som ett team för att få bästa möjliga bilder så att de kan sälja dem till det högsta priset. I huvudsak är paparazzi frilansande fotografer. När de har ett foto, måste de handla runt till olika tidningar. När paparazzin erbjuder ett fotografi brukar det vara vanligt att de skickar ett e-post med en lågupplöst kopia av bilden, med en vattenstämpel inbäddad i den. Dessa försiktighetsåtgärder är för att fotona inte ska bli stulna. Om köparen är intresserad förhandlar man fram priset på fotot. Stjärnor är trakasserade av fotografer under sina vardagliga aktiviteter.



Lady Gaga - Paparazzi




Källor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Paparazzi

Paparazzi av Peter R. Howe
http://www.bokia.se/bok/9781579652777/paparazzi-peter-r-howe/

Anton Backe




Hur arbetar en journalist?

Jaga har läst intervjuer med journalister, och det går inte riktigt att säga hur dom jobbar. Efter som det är så individuellt hur man jobbar bäst. Men journalisten Johan Håkansson på NSD har beskrivit en normal vardag så här:

Han ser till att han är 8,00 på redaktionen då han direkt sätter sig och läser gårdagen tidning. Efter detta samlas alla på redaktionen till ett mötte då mycket beröm delas ut även kreti men på ett mycket respektfullt sätt. Innan mötet är slut delas dagens uppdrag ut.
Om nu Johan ska göra en intervju sätter han säg först och främst och gör en research på personen i fråga, alltså kollar han upp arkiv och tidnings artiklar eller om han kan få tag i annat fakta om personen han ska intervjua. Efter detta skriver han viktiga frågor till intervjun, dok inte så många för att tvinga sig själv att ställa fler földfrågor.
När han väl är på plats sen för intervjuen, hittar han ett lungt ställe där personen i fråga känner sig bekväm. Under hella intervjun är Johan mycket trevlig och artig.
Under intervjuven brukar han antekna och om han intervjuar en politiker eller annan högt uppsat person brukar han även banda intervjun för att inte fel sitter eller att personen i fråga inte ska kunna neka till citat. Efter intervjuen om han inte har bandat brukar han vissa citaten till personen hna interjuvar så att inget är fel.

När intervjuen är färdig far Johan direkt till backa till kontoret för att skriva hela interjuen från minnet och sedan fylla i med anteckningar och bandning.


( intervju av: grupp i MP1A)



Så i korta drag arbetar en journalist ungefär så här:

  1. Research = om allt om kring personen i fråga, allt som kan vara användbart i intervjun.

  2. Frågor = några få men viktiga frågor för att sedan tvinga sig till att ställa fler följdfrågor ( ex: Hur menar du? )
  3. se till att vara artig och trevlig för att få ut så mycket som möjligt av intervjun.
  4. Hjälp medel = Anteckna, banda eller film intervjun för stöd till artikeln.
  5. Bearbeta materialet = skriva och kolla igenom materialet.
  6. Renskriva : efter renskrivning om man har möjlig het låt hjärna kolla i genom och komma med förbättringar innan publicering.



En kort film om journalist yrket, även om hur hon jobba litte kort.
http://www.youtube.com/watch?v=NlNCjc0rA0Y

Fredrica Sundqvist