INFORMATÖRENS YRKESROLLER

Vad är egentligen en informatör?

En informatör arbetar med att på olika sätt föra ut budskapet från företag,myndigheterna eller från olika organisationer.

Arbetet kan handla om att undersöka marknaden, undersöka informationsbehovet eller att ge råd inom området.

Informatörers arbete handlar både om att samla in och systematisera information utifrån vad som är viktig för organisationen,

och om att föra ut information från organisationen till allmänheten eller specifika målgrupper.

Att hålla goda kontakter med massmedierna är också en mycket viktig arbetsuppgift för många informatörer.

Hur arbetsuppgiften ser ut beror mycket på vart informatören arbetar, det kan variera beroende på till exempel på hur stort företaget är.

Informatören måste ha förmåga att välja rätt kanal och rätt tidpunkt för att kommunicera med olika målgrupper.


Hur gör de när de informerar?

  • Det börjar med att en kund tar kontakt och säger att denna vill "sprida nyheten" om sin nya produkt, mässa, kontrakt, premiär, utställning, filminspelning osv.
  • Informatören bedömer om jag verkligen tror att nyheten är en "nyhet"
  • Sedan Intervjuar informatören kunden eller företagets anställda om alla detaljer, bakgrund, tidigare PR-aktioner och önskat resultat.
  • de skriver en plan: -vad kan vi göra, hur kan det göras, vilken typ av media kan tänkas vara intresserad? tidsrymd; eventuella kostnader osv.
  • Informatören skriver ett utkast för ett mediakit, också kallat "fact sheet"( en eller flera sidor text som ibland även innehåller multimedia -fotografier, vídeo, "radio-färdiga intervjuer med en presstalesperson, etc), Texten ska ge så många "kalla fakta" om nyheten som möjligt: -bakgrund, siffror, orsaken att nyheten är "ny", etc.
  • Kunden ger sitt OK till informatörens utkast, oftast efter flera dagars "bollande" fram och tillbaka. Bollandet beror ofta på att det kan finnas fakta som inte är lätta att hitta, "bitar" som fattas, o.s.v.
  • De väljer ut vilka journalister som pressmeddelandet ska skickas ut till.
  • När listan är klar är det bara att korrekturläsa en sista gång och skicka ut till listan de valt ut.
  • Sedan är det bara att hålla tummarna. Är det en bra nyhet och pressmeddelandet är bra skrivet ringer det ganska snabbt eller så får de förfrågningar via email. Om fotografier, om intervju med någon ansvarig o.s.v.

Detta är den så kallade informationskedjan, och arbetet på en informationsavdelning omfattar hela denna.

  • att genomföra mätningar (enkäter, massmedieanalyser, omvärldsbevakning, mm) och analysera informationsbehovet i sin egen organisation.
  • att föreslå och förankra kommunikationsstrategi inklusive varumärke, grafisk profil,dokumentmallar,webbstandard med med mera.
  • att föreslå och förankra en kommunikationsplan med konkreta informationsinsatser i syfte att organisationen ska få kunskap om sin omgivning och/eller nå ut med budskap till omgivningen
  • att genomföra informationsinsatser: utforma eller beställa annonser, broschyrer, reklamkampanjer, pressmeddelanden, blanketter, interna nyhetsbrev, webbsidor och utställningar, samt att synliggöra organisationen i sociala medier och forum, med mera.
  • att genomföra utvärdering av strategier och insatser.

Hur arbetsuppgiften ser ut beror mycket på vart informatören arbetar, det kan variera beroende på till exempel på hur stort företaget är.
Informatören måste ha förmåga att välja rätt kanal och rätt tidpunkt för att kommunicera med olika målgrupper.

Det finns tre viktiga yrkesroller:

  1. Producenten
  2. Specialisten
  3. Strategen

Producenten:

Producerar olika sorts informationsinsatser ,
Det kan vara trycksaker, webb, events, utställningar eller kund och personaltidningar.

Specialisten:

Är specialiserad inom ett avgränsat område.
till exempel medieval,undersökningar eller omvärldsanalyser.

Strategen:

Har mer övergripande ansvar, till exempel för så att informationsfunktionen bidrar till organisationens mål, strategi och framgång.
Ofta börjar den nyblivne informatören som producent eller specialist för att i takt med att den egna erfarenheten växer utvecklas till strateg


fler exempel på yrkestitlar kan vara:

Interninformatören:

ansvarar för informationen inom ett företag eller en organisation.
I det här arbete är till exempel interna nyhetsbrev, intranät och personaltidningar vanliga kanaler.

Webbredaktör:

arbetar direkt mot Internet och intranätet, utvecklar webbplatsen, fyller den med innehåll och ansvarar för att den hålls aktuell.

webbredaktor.jpg
webbredaktör vid sin PC.

Kommunikations - och PR-konsulten:

arbetar i fristående företag som producenter, specialister eller strateger.
Konsulter med några års erfarenhet kan vara projektledare med ansvar för att driva projekt och hålla goda kontakter med konsultbyråns kunder.

Språkkonsulten:

skriver och redigerar olika slags texter för att göra innehållet och budskapet tydligt och lättläst.
Språkkonsulter arbetar ofta tillsammans med specialister av olika slag för att skriva texter som måste kunna förstås av stora läsargrupper.

Teknikinformatören:

skriver instruktioner för industriprodukter; från hushållsmaskiner till industriell utrustning.
Publiceringen är ofta i form av trycksaker eller elektroniskt som till exempel bruksanvisningar, servicemanualer, reparationshandböcker eller installationsanvisningar.


Vad har de för utbildning?

Informatörsutbildningen kan man gå på flera högskolor på program för medie- och kommunikationsvetenskap under 3-4 års tid.
För programmen för information/kommunikation krävs också särskild behörighet, ofta i svenska och engelska.
på flera högskolor på program inom medie och mediekommunikation.
Det finns också utbildningar inom information vid några fristående skolor och institut.

informatör2.jpg
såhär kan det se ut på en informatörsutbildning.


Historia

Informatörsyrket har sina rötter i mitten på 50-talet
De första informatörerna var egentligen personaltidningsredaktörer och pressombudsmän som saknade särskild informatörsutbildning (det fanns inte då) men de anställdes om de hade en god förmåga att uttrycka sig i tal och text.
De som hade störst behov av att anställa den här typen av förmågot var främst företag,kommuner och statliga organ.
På den här tiden kallades yrket bara för "PR", det ändrades sedan till informatör.

Under slutet av 1960- och början av 1970-talet märkte företagen att det inte var effektivt nog att bara ha enkelriktad information och började iställer även föra en dialog med mottagaren.
Ett nytt så kallas element inom yrket informatör hade skapat och nu började man använda något som kallasdes för kommunikation som vi är väldigt beroende av även idag.

  • Under 1970-talet ökade antalet anställda informatörer väldigt mycket
  • Under 1980-talet ökade antal arbetsuppgifter inom yrket och arbetet fick en högre status.
  • Under 1990-talet fick informatörsyrket en ännu större betydelse, kommunikation som ledningsinstrument blev viktigare och branschen växte in i den globala fasen i informationsverksamheten.

Framtiden då?

under de senaste åren har det funnit ett överskott av informatörer.
det finns för många arbetssökande inom yrket till förhållande med tillgängliga arbeten.
De kommande tio åren kommer rekryteringsbehovet av informatörer och journalister att öka något, anledningen är det växande medieutbudet, genom webbtidningar, webb-tv mm.
Det blir allt vanligare att informatörer arbetar som egenföretagare.
Arbetsförmedlingen bedömer att utbildade inom dessa yrken har mindre goda möjligheter till arbete på längre sikt.


Tänkvärda saker om informatörer:

  • informatörer arbetar ofta under tidspress.
  • som informatör måste du ha god samarbetsförmåga.
  • att kunna uttrycka sig bra i både tal och skrivt, samt kunna flera språk är ett krav som informatör.
  • att vara allmänbildad är välbehövt inom detta yrke.

Matilda Åkerlund MP 2 A

KÄLLOR: