regler.jpg



Informatörer såväl som alla andra jobb, har etiska regler. Det är någonting att ta stöd av, när moraliska frågor ställs på sin spets. Man ska bemöta sina kunder med respekt och ett vänligt sätt, och respekterar deras sätt att se på saker. Man tänker ofta etiskt övervägande även om man inte alltid tänker på det. Vi följer regler och normer även på fritiden, och man utvecklar ett personligt och professionellt förhållningssätt. Med etiken kan man lösa konflikter och få folk att förstå hur man menar på ett professionellt sätt.

Att välja rätt medier är viktigt om man ska nå fram till den mottagare man har i åtanke. Man kan välja mellan t.ex. tidningar, internet, film och tv, radio osv. Budskapet och mediet måste passa ihop för att budskapet ska gå fram. En bra målgruppsanalysär bra att ha för att budskapet ska gå till rätt målgrupp.tidn-0069web_9a54520.jpg
Ett bra sätt att få ut information är genom massmedia, då kontaktar dem. vill gärna föra ut bra nyheter, men ogärna dåliga. Då är det bra som informatör för företaget att ha en plan när det händer både positiva och negativa saker för massmediekontakten. Då är ärlighet och öppenhet den bästa vägen. Till och med när man gjort fel ska man erkänna och tala sanning, då blir det inte så mycket liv i massmedierna, tycker vissa informatörer. Myndigheten och företaget ökar sitt förtroende i allmänheten då de verkar vara ärliga också.

MEDIEETIK
Medieetik är inte en lag, utan ett sätt att resonera och ta ansvar för publicistiskt innehåll i medier. I boken "Medieetik" av Torbjörn Von Krogh, slog de upp ordet "pressetik" i nationalencyklopedins uppslagsord från 1994, pressetik handlar dock om medieetik. "Pressetik, samlingsnamn för centrala värden som massmedierna anses böra sträva efter att skydda i nyhetsförmedling och opinionsbildning, t.ex. korrekt och allsidig nyhetsförmedling samt enskilda människors integritet." vonkroghtorbjorn.png
Moral och etik är två ord som smälter samman i vardagligt prat, men skillnaden är ganska stor. Moral handlar om handlingen, och de värderingar som styr den. Etik är den medvetna tankereflektionen över våra handlingar. 
Etiska regler har samlats av en samarbetsorganisation sedan 1970-talet, och reglerna är indelade i tre avsnitt:

  • Publicitetsregler: var sanningsenlig och korrekt, var generös vid bemötanden, respektera den personliga integriteten, varsamhet med bilder o.s.v.
  • Yrkesregler: Respektera deadline, var försiktig och visa hänsyn vid anskaffning av material o.s.v.
  • Redaktionell reklam: värna om mediernas integritet, behåll förtroendet, var försiktig med var och hur du publicerar materialet o.s.v.
Spridningen av viktiga nyheter och granskningar ska vägas mot skador som publiceringen kan tillfoga enskilda personer.  * Mannen på bilden är Torbjörn Von Krogh

Källor:
Bo Bergström m.fl, Information och reklam (2007), Liber AB, Sverige
Torbjörn Von Krogh, Medieetik (2009), SNS förlag, Sverige
Spelregler Bild: tidningarBild: Torbjörn von Krogh

Av: Sarah Lifbom


Bakgrund
Tidigare har informatörerna använt sig av Code of Venice och Code of Athens för att veta vilka deras etiska regler är. Men eftersom att båda är från 60- talet har man på senare tid bestämt att de inte inte håller tillräckligt hög klass och är för allomfattande.
Här är två exempel på varför de borde utvecklas:

  • de fungerar inte som vägledning för endast ett yrke eftersom att de är för allomfattande.
  • Ibland går det inte att göra ett bra jobb som informatör om man ska följa de reglerna.

Så nu har man istället tagit fram nya etiska regler som ska ersätta Code of Venice och Code of Athens för att man ska få en bättre syn på vad informatörerna vill uppnå med sitt arbete. De etiska reglerna som man nu använder är:
1. Arbeteexternal image images.jpg
  • ”Informatören utövar professionell informations- och kommunikationsverksamhet, antingen som anställd i ett företag eller annan organisation, eller som konsult för en arbetsgivare”.
  • ”Informatören förvaltar och utvecklar organisationers förtroendekapital/anseende”.
  • ”Informatören verkar för att målgrupper och intressenter genom betydelsefull information får en korrekt uppfattning om den verksamhet som informatören företräder”.
  • ”Informatören har kompetens att analysera och bedöma relationer, attityder och opinioner samt att förutse omvärldens reaktioner”.
  • ”Informatören ser till att omvärlden har relevant information om och förståelse för organisationen och dess verksamhet, och att organisationen har relevant information om och förståelse för omvärlden”.

2. Syfte
- ”Informatören arbetar för att förverkliga arbetsgivarens mål. I detta arbete använder informatören professionella metoder som är förenliga med dessa normer”.
Med det menas att en informatör inte ska sprida falsk information eller med avsikt vilseleda någon kring fakta och sammanhang. De får inte heller använda olagliga metoder, bryta mot regler eller avtal som berör arbetsgivarens verksamhet.

3. Ärlighet och pålitlighet
- ”En informatör arbetar för att korrekt information, baserad på relevanta fakta, bedömningar och argument inom den företrädda verksamheten, utformas och sprids. Informatören arbetar även med information och kommunikation inom ramen för gällande lagar och andra regelverk”.
Med det menas att en informatör inte ska sprida falsk information eller med avsikt vilseleda någon kring fakta och sammanhang. De får inte heller använda olagliga metoder, bryta mot regler eller avtal som berör arbetsgivarens verksamhet.

4. Sekretess
- ”Information, som givits inom ramen för arbetet och som inte är och inte ska vara offentlig, ska inte delges andra parter”.

5. Öppenheten
- ”Informatören strävar efter att få så mycket information som möjligt tillgänglig och förståelig”.

6. Det öppna samhället
- ”En förutsättning för informatörers verksamhet är det öppna samhället, präglat av yttrandefrihet och allas möjligheter inom lagenliga ramar söka och använda information. Informatörens professionella verksamhet ökar öppenheten i samhället”.

Källor:
Sveriges Informationsförening


Av: Malin Kruukka


Intervjuer



Vi har gjort intervjuer med informatörer hos Luleås kommun och kulturens hus om etiska regler.

Det är väldigt svårt att tolka de etiska reglerna eftersom att de inte finns nerskrivna svart på vitt, men vi har gjort vårt bästa.....


Kjell-Arne Johansson
Informationssekreterare hos Luleå Kommun
Här besvarar han våra frågor om de etiska reglerna inom informatörs yrket.










Av: Fredrica Sundqvist & Angelica Fors Krekula



Pierre Törnkvist

Informatör på kulturens hus







Av: Ofelia Lindqvist & Maria Wass





..... och såhär tolkade vi dem:
Båda följer reglerna ganska lika, båda skriver sanningsenligt och korrekt och håller sig inom vissa "ramar". De försöker anpassa kanalen efter mottagarna. Man vill inte bluffa eller göra en illusion av någonting som inte är.
Den enda riktigt stora skillnaden är att de marknadsför olika saker, kulturens hus går ut med t.ex. festivaler och artister medan kommunen marknadsför sig själv, d.v.s. Luleå. Men man vill helst inte marknadsföra dåliga saker. I filmen säger Kjell-Arne att man borde komma ut med dåliga saker också, men det brukar man inte göra ändå.
Kulturens hus tar in artister som är bra föredöme för publiken, speciellt då det handlar om ungdomar. Man vill inte diskriminera artisten, men man måste tänka på publiken i första hand.

Av: hela gruppen.

Förklaring till några svårare ord i intervjun:
  • etik = översätter man ordet direkt betyder det moralfilosofi, men om man ska säga på ett enklare sätt så kan man säga att etik är läran om rätt och fel.
  • normer = det regler som säger hur något skall vara, eller hur något skall byggas upp.
  • värderingar = en uppfatning om någon eller något.
  • kanaler = ett medel man går ut genom, t.ex. tv, radio, internet, tidningar osv.

Av: Fredrica Sundqvist