information.jpg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


INFORMATÖRENS YRKESROLLER


Vad är en informatör?

En informatör, kommunikatör eller informationstjänsteman är en yrkesbeteckning för personer som på olika nivåer arbetar med public relations (PR), information och kommunikation i offentliga eller privata organisationer. De vanligaste tjänsterna inom informatörsyrket i Sverige är informationsdirektör, informationschef, informatör, informationssekreterare, informationsassistent, pressekreterare, pressinformatör, webbredaktör, personaltidningsredaktör samt PR-konsult.
Ofta har de som arbetar på en informationsavdelning olika bakgrunder – någon har en utbildning i medie- och kommunikationsvetenskap, en annan har bakgrund som journalist, en tredje har specialiserat sig på webbdesign och Internets växande möjligheter, en fjärde har specialiserat sig på omvärldsbevakning och så vidare.
Yrkesbeteckningen "polisens informatör" är dubbeltydig då det kan betyda både pressansvarig och infiltratör.

Mer om informatörer:
Klicka här

Informatörens historia

Informationsyrket som en egen arbetskategori har sina rötter i mitten på 50-talet. De första informatörerna var egentligen personaltidningsredaktörer och pressombudsmän som saknade särskild informatörsutbildning (eftersom detta inte existerade vid tillfället) men som anställdes på kriterierna att de innesatt en väldigt god förmåga att uttrycka sig i tal och text. De som hade behov av att anställa den här typen av förmågor var från början främst företag, kommuner och statliga organ. Vid den här tidpunkten kallades yrket kort och gott för ”PR”, något som senare kom att ändras till att kallas Informatör.

I och med införandet av MBL-lagen och de kraftiga opinionsrörelserna under slutet av 1960- och början av 1970-talet märkte företagen att det inte var effektivt nog att bara ha enkelriktad information och började istället även föra en dialog med mottagaren. Ett nytt element inom yrket informatör hade skapats och man talade nu också om ”kommunikation”. Under 1970-talet ökade antalet offentliganställda informatörer avsevärt i och med kraven på öppenhet och insyn i myndigheternas beslut. 1980-talet präglades av en mognadsfas, antalet arbetsuppgifter ökade och arbetet fick en högre status. Allt fler informationsenheter placeras på högsta nivå i företagen. Under 1990-talet fick informatörsyrket allt större betydelse, kommunikation som ledningsinstrument blev viktigare och branschen växte in i den globala fasen i informationsverksamheten.

Vad gör en informatör egentligen?

Informatörers arbete handlar både om att samla in och systematisera information utifrån som är viktig för organisationen, och om att föra ut information från organisationen till allmänheten eller specifika målgrupper.

Arbetet på en informationsavdelning omfattar hela informationskedjan:

  • att genomföra mätningar (enkäter, massmedieanalyser, omvärldsbevakning, m.m.) och analysera informationsbehovet i den egna organisationen, något som bl.a. förutsätter att informatören ingår i ledningsgruppen
  • att föreslå och förankra kommunikationsstrategi, inklusive varumärkesindetitet, grafisk profil, dokumentmallar, webbstandard, med mera
  • att föreslå och förankra en kommunikationsplan med konkreta informationsinsatser i syfte att organisationen ska få kunskap om sin omgivning och/eller nå ut med budskap till omgivningen
  • att genomföra informationsinsatser: utforma eller beställa annonser, broschyrer, reklamkampanjer, pressmeddelanden, blanketter, interna nyhetsbrev, webbsidor och utställningar, samt att synliggöra organisationen i sociala medier och forum, med mera.
  • att genomföra utvärdering av strategier och insatser.

En informatörs ansvarsområden kan vidare indelas i extern information och intern information. Den interna informationen riktar sig till målgrupper inom den organisation som informatören tillhö
r; i en kommun till exempel till personalen, förvaltningscheferna eller politikerna. Informationen kan handla om ny lagstiftning, en policy som antagits av politikerna i kommunfulläktige eller om kommunens budget, och i allt väsentligt går informatörens arbete ut på att förenkla, begripliggöra, förtydliga och förkorta utan att utelämna något viktigt. Tunga luntor med byråkratiskt språk ska omvandlas till något avsevärt lättare att ta till sig, men utan att innehållet förvanskas eller att några punkter utelämnas. Den interna informationen kan placeras på intranätet (som i kommunikatörssammanhang betyder internwebb).

Den externa informationen vänder sig till målgrupper utanför organisationen som en juridisk person. I en kommun kan det handla om samtliga medborgare eller målgrupper som högstadieelever, pensionärer, barnfamiljer, nyinflyttade. Kommuner kan även ha externa målgrupper utanför kommungränserna som exempelvis turister, potentiella inflyttare eller företag som kan tänkas göra investeringar inom kommunens geografiska område.

=

external image Prima-Vista-Information.jpg&t=1

=

Källa
Lanah Filipovich
MP1A

Marknadsassistenter

Vad gör en marknadsassistent?
Marknadsassistent är egentligen en benämning som täcker yrken med flera olika inriktningar. Men alla arbetar dock med marknadsföring på företag och organisationer. Man arbetar ofta med att producera marknadsföringsmaterial. Jobbet är ofta omväxlande och ansvarsfullt. Marknadsassistenter har många kontakter med människor i och utanför företaget. Man har ofta många telefonkontakter med tillexempel tryckerier eller reklambyråer. Kontakten med kunderna sköter man också ibland.
Marknadsassistenter har bl.a dessa arbetsuppgifter:

➢ Produktion av reklam
➢ utställningar
➢ informationsmaterial

Dessutom kan de sköta trycksaker som de antingen själva gör eller tillsammans med reklambyråer eller andra. Då hör även till uppgifterna att begära anbud, förhandla om priserna och sköta den administrativa hanteringen.

Att vara en marknadsassistent
För att vara en marknadsassistent måste man vara utåtriktad och duktig på att uttrycka sig. Eftersom att marknadsassistent ska ta fram snygga reklam- och informationsmaterial kan det vara bra om man är duktig på att designa och ha konstnärliga anlag. Man arbetar ofta med dataprogram för att designa osv. Man måste dessutom kunna vara ganska flexibel, eftersom att jobben ändras ofta.
Olika uppgifter man kan få är:

➢ trycksaksproduktion; broschyrer, foldrar, layouts osv.
➢ skriva pressmeddelanden
➢ utskick om ändringar till kunder
➢ skriva säljande texter

Utbildning
Man bör ha gymnasieutbildning, det treåriga Medieprogrammet är bra.
Högskoleutbildning är väldigt bra också, det ger större behörighet och chansen att man får ett jobb ökar. Det finns universitet och högskolor som har speciella program som är inriktade på marknadsföring. Men för att komma in på högskolor och universitet krävs dock att man gått gymnasiet. Det är hård konkurrens när man jobbar inom dessa yrken, därför är det bra om man har en bra utbildning (både gymnasieutbildning och högskola/universitet) och språkkunskaper är ofta meriterade.



Intervju med Åsa Lifbom, marknadsassistent.Hemkänslan_2009-1.jpg

Var jobbar du?
På Halmstads Energi & Miljö AB, Avfall och Återvinnings området.

Vad får du göra?
Trycksaker, mycket med HEMs hemsida, Marknadsområdet som t.ex kampanjer, kundaktiviteter osv.

Hur stort är ditt ansvarsområde?
Praktiskt taget allt som har med marknadsföring att göra. Kommunikation- och Marknadsföring.

Vad har du för utbildning?
Medieprogrammet på gymnasiet, inriktning graf.
3 år på högskolan - medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet.

Vad fick dig att vilja bli informatör?
Jag ville egentligen bli journalist, och jag trodde att genom det programmet kunde jag bli det. Det kunde man tydligen inte,
men jag fortsatte med programmet ändå. Jag tycker det är jätte roligt det här med strategier, målgruppsanpassning och
kanalanpassning, dvs genom vilken kanal ska man gå ut med budskapet på. TV, radio, tidning?

Källa: arbetsförmedlingen, Filmklipp 1, Filmklipp 2
Sarah Lifbom
MP1A



Copywriter

En copywriter (även kallad reklamskribent) arbetar med att ta fram relevant information och att komma med idéer och förslag som passar i olika textsammanhang. De är i regel anställda på reklambyråer eller reklam- och informationsinriktade företagsavdelningar, men arbetar även i organisationer eller som frilansare.

Arbetsprocess

Det första och viktigaste steget i arbetsprocessen är att göra research för att ta reda på bakgrundsfakta om kunden, samt för att få klart för sig vilken målgrupp de vill nå med texten.
Sedan återstår den krävande processen att sammanställa materialet. Här måste skribenten anpassa sig efter den reklamprodukt som man, tillsammans med kunden, kommit överens om att marknadsföra. Det kan handla om en tjänst, en vara eller en säljande nyhet. Med materialet i handen kan copywritern börja framställa texten, som kan vara allt från ett manus till TV- eller radioreklam till säljande pressreleaser och webbtexter.


Reklamfilmen ovan har tagits fram av copywriters och art directors vid Mediabyrån OMD, och är ett praktexempel på en lyckad reklamkampanj.

Utbildning

För att bli copywriter krävs i regel att man läser på högskola samt genomgår en yrkesutbildning. Meriterande högskolekurser är marknadsföring, litteraturhistoria, psykologi och språk.
En av de vanligaste copywriterutbildningarna är den tvååriga ’Media Communication’ vid Bergs School of Communication i Stockholm. Kursen innefattar alla slags medier för text, bild, film, Internet, informationsdesign o.s.v. Efter avslutad kurs utfärdas ett intyg som är meriterande vid jobbansökan.

Arbetsmarknad

Eftersom det är stor konkurrens om jobben inom reklambranschen krävs det grundläggande utbildning, skicklighet och arbetslivserfarenhet för att bli anställd som copywriter hos ett företag. Att det i dagsläget investeras oerhört mycket pengar i reklambranschen gör att det blir enklare för nyutbildade copywriters att få jobb, eftersom det öppnar upp arbetsmarknaden och på så sätt bidrar till fler arbetstillfällen.

Referenser

CopywriterWikipedia. Läst 8 december 2010.
YrkesbeskrivningArbetsförmedlingen. Läst 9 december 2010.
ArbetsintervjuArbetsförmedlingen. Läst 9 december 2010.

Samuel Renström
MP1A

Informationschef


En Informationschef jobbar inom mediabranchen.
Att vara en Informatör är ett väldigt krävande jobb
eftersom att det är väldigt stressigt,krävande och
du måste alltid se till så att du förmedlar ut ditt
"arbete" rätt. Det du också måste tänka på att
hela världen kommer se ditt verk och det är
viktigt att du är noga med vad du vill säga.

Vad har en informationchef för uppgift?

En informationschefs uppgift är att kommunicera med världen. Dom har oftast hand om reklamer och kampanjer. Men kan även ha hand om information till medborgare. T.ex på en flygplats, då man förmedlar information via högtalare till alla passagerare eller till de som jobbar där. Man kan även sitta i en informationsdisk och vara informatör. Men en informationschef har ansvar så att informationen ”når ut” till alla som ska få den.

En informationschef är också en som leder, utvecklar och samordnar mellan interna och externa kommunikationer, det vill säga utvecklar informationer och kommunikationer samt skapar nya sätt att få uppmärksamhet av målgruppen som de vill ge ut sin information till. En informationschef ingår även i företagets ledningsgrupp samt ger råd i kommunikationsfrågor till generaldirektör och chefer.


Ett exempel på hur en informationcschef jobbar.



Här visar informatörerna på ett tydligt sätt vad dem vill säga i denna reklam
mot mobbning.


Källor
Youtube.com
www.careerjet.se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Informat%C3%B6r

Josefin Engström

Presschef

En presschef är som en länk mellan ett företag eller en förening och media. Han, eller hon leder antingen en större eller mindre grupp som tar hand om olika mediarelaterade saker, exempelvis ordna pressmeddelanden, pressmöten, pressjour, budskapsformulering och träning samt arrangemang av studiebesök. En presschef ska alltid försöka ligga steget förre media, om ett företag exempelvis är i någon sorts kris eller håller på att gå i konkurs ska presschefen försöka avleda media från detta faktum så att företaget inte får dålig PR. Att kunna kommunicera, jobba med andra och ha bra skrivförmåga är vikitga egenskaper hos en presschef.

Hur blir man en presschef?
Kraven för att bli en presschef varierar väldigt mycket beroende på organisationen.
En kandidatsexamen i ett lämpligt fält krävs åtminstone och många företag föredrar att man har erfarenhet av en längre nivå av PR-arbete eller av journalistik.
Det första man ska tänka på är ett lämpligt studieområde, exempelvis en examen i PR eller journalistik. Marknadsförings grader som fokuserar på teknik för masskommunikation kan också hjälpa till. Praktik är också otroligt bra, antingen på ideella organisationer som ofta uppskattar hjälp när det handlar om media eller traditionella företag. Man kan få betalt för sin praktik, men om du jobbar för en ideell förening bör man inte förvänta sig pengar för jobbet.
Även om du nu inte skulle få jobb som presschef direkt, kan du ju alltid jobba som traditionell journalist. Det kanske inte är lika bra lön och kanske inte det du vill göra, men det ger dig en bra bakrund och oftast är de bästa presscheferna de som själva har jobbat som journalister i fem år eller längre.



Källor
Wisegeek
Wikipedia
Nimade

Angelica Fors Krekula
MP1A






Filmproducent



Filmproducent, en filmproducent är en person som ansvarar för en filmproduktion.
Filmproducenten har det högsta ansvaret för att produktionen genomförs, både ekonomiskt och kreativt. Om man är producent inom filmindustrin så har man ansvaret att skaffa passande skådespelare. Man ordnar auditions och castings. Man har även ansvar för pengar, sponsorer, dagsscheman med mera.

När man ska göra en film behöver man en hel del olika roller, bland annat en Regissör som bestämmer över inspelningen men också en rollsätter som håller audition för vissa roller och tilldelar kända skådespelare roller baserat på tidigare meriter.

Du behöver såklart en Scenograf som har hand om hur filmens inspelningsplatser ser ut, och en scenograf styr även över kostymörer och smink/hår/masker. Sen är det mycket annat som spelar in, låt mig ta ett exempel, stuntman som ersätter skådespelare vid farliga scener är givet att ha för det är inte många skådespelare som riskerar att skada sig när de ska spela in en film.


Peter Robert Jackson


En filmproducent som är värd att nämna är Peter Robert Jackson, född 31 oktober 1961 Nya Zeeland, här är några av hans verk :

  • 2010 – The Lovely Bones
  • 2009 – District 9
  • 2005 – King Kong

  • Trilogin om Härskarringen:
  • 2003 – Sagan om konungens återkomst
  • 2002 – Sagan om de två tornen
  • 2001 – Sagan om ringen






Wikipedia
Peter Jackson
aHa uppslagsbok



Andreas Morin
MP1A



Redaktör är yrkestiteln för en person som bestämmer och/eller redigerar innehåll i en tidning,tidskrifer eller bokverk Titeln förekommer även i radio och Tv. Ordet har traditionellt också använts som titel för journalister i största allmänhet.
huvud redaktör på ett massmedium kallas chefredaktör, och är som en "högsta boss" över alla redaktörer och deras roller och är oftast ansvarig utgivare.

Vad gör en redaktör? en redaktör börjar dagen med att gå igenom morgonens nyheter. Fixar till några bilder, ändrar en och annan rubrik. Skickar nyhetstips till skribenterna. Sedan består förmiddagen med en hel del möten och planering om veckans nyheter, deadlines och en hel delintressanta saker som har hänt och som dem kan förmedla vidare. Resten av dagen består av att svara på mail från olika tillställningar och redigerar intervjuer/redigerar bilder så att det dem skriver är intressant. och kanske även tittar på lite rubriker i olika tidningar de hade kunnat skriva bättre.Men framför allt skapar innehåll till tidningar, nyhetsbrev och hemsidor.
The voice redaktören sugen på kaffe, kan ju behövas!
Mvh: David brodin
MP1A



En informatör arbetar med att föra ut företagens/organisationernas/myndigheternas budskap. Arbetet kan handla om att undersöka marknaden, analysera informationsbehovet eller att ge råd inom området. En informatör är specialist på att planera, utforma, sprida, utvärdera och förvalta information. För att vara en bra informatör så bör du vara duktig på språk, båda kunna uttrycka dig skriftligt och muntligt, bra kunskap om Sveriges lagar t.ex. tryckfrihetsförordningen, marknadsföringslagen och Spelregler för press, radio och TV. Man ska även ha förmågan att söka i databaser och andra offentliga källor.



/Jessika Sundström & Andreas Sundbom. MP1BKällförteckning, Arbetsförmedlingen







Intervju på Norrbottens läns landsting


Vi var på en "sista minuten" intervju på landstinget med informatören Kent Forsberg.

Vi fick en inspelning trots en lite bullrig bakgrundsmiljö.


[ invalid file: Inervju medKent.mp3 ]









CIMG1400.JPG
kollage.jpg




/Jessika Sundström, Andreas Sundbom, Mikaela Söderberg. MP1BFoto: Anton Niska





Kärt barn har många namn



Informationschef, informationssekreterare, marknadskommunikatör, omvärldsbevakare, språkkonsult, teknikinformatör, teknisk redaktör, terminolog, webbredaktör.
Alla dessa yrken ligger faktsikt under "ordet" Informatör. Eftersom att en informatörs jobb är att på olika sätt föra ut företagets (eller liknandes) budskap, så finns det hundratals underkategorier inom inforamtionsområdet.

När man jobbar som informatör så är det tre yrkesroller som de flesta har:
1, Producenten som producerar olika typer av inforamtion genom trycksaker, webb, events, utställningar eller tidningar.

2, Specialisten som är kunnig
ett speciellt område och jobbar med det. (tex, omvärldsanalys, undersökningar eller medieval)

3, Strategen som mer har ett ansvar för att informationsfunktionen ska hjälpa till med organisationens strategi, mål och framgång.

Ofta så början en nybliven informatör som pruducent eller specialist för att sedan i takt med sin egen erfarenhet utvecklas till strateg.


Andreas Sundbom. M
Källförteckning, Arbetsförmedlingen