yttrandefrihet380.jpg


Yttrandefrihetsgrundlagen är en av Sveriges fyra grundlagar som bildades redan 1766, men redan på 1970 talet diskuterades det mycket om att tv och radio borde ha en egen lag, men det var inte förrän 1992 som lagen grundades. Den nuvarande lagen som gäller tv och radio är Sveriges yngsta grundlag.

Innebär?
Lagen är ganska lik tryckfrihetsförordningen. Då det tex är förbud mot censur, rätten att vara anonym, meddelarfriheten, förbud att forska efter källor. Det som är skillnaden mellan lagarna är vad som står när det gäller spridning i tv och radio mot vad som gäller i tryckta skrifter.
Lagen innebär att alla har rätt till att yttra sina åsikter, tankar eller känslor i tv och radio. Det är förbjudet för myndigheter att försöka förhindra någon att uttryck information
Den person som vill utrycka sina åsikter i tv eller radio har all rätt att vara anonym.
Det har också införts en frivillig grundlagsskydd för databaser t ex på Internet som innebär att det inte bara är massmedieföretag som skyddas utan även privat personer kan söka grundlagsskydd för någon hemsida på Internet.


Yttrandefrihetsgrundlagen intervju



Yttrandefirhetsbrott och Tryckfrihetsbrott sammanfaller eftersom de hänvisar till varandra.
De olika brotten är 18 st till antalet:

högförräderi - att hjälpa en utländsk makt ta över ett rike.
krigsanstiftan - provocera krig.
spioneri - lämna ut uppgifter som kan vara skadliga för riket.
obehörig befattning med hemlig uppgift - ta reda på och publicera hemliga och otillåtna uppgifter ang. riket.
vårdslöshet med hemlig uppgift - lika som ovan fast mildare, någon som har publicerat hemliga uppgifter med flit men inte insett allvaret i det.
uppror - dra vapen eller på något sätt uppträda hotfullt mot de högsta stadsorganen: regeringen, kungen, riksdagen, regeringsrätten eller högsta domstolen.
landsförräderi eller landssvek - förräder sitt land i krig, ljuger för dem osv. landssvek är en mildare variant.
landsskadlig vårdslöshet - samma som ovan, fast inte med flit.
ryktesspridning till fara för rikets säkerhet - att man under krig sprider falska rykten som då kan skada rikets säkerhet.
uppvigling - att man uppmanar någon att bryta mot en lag, tex. inte lyssna på polisens order.
hets mot folkgrupp - hota en grupp personer som anspelar på ras, hudfärg, etniska ursprung, religion eller sexuell läggning.
brott mot medborgerlig frihet - att nån hotar nån så de inte ska få rätten att yttra sig hur de vill.
olaga våldsskildring - publicering av bilder av sexuellt våld, eller våld mot människor och djur.
förtal - vanligaste brottet, skillnaden kan beskrivas som den mellan att kalla någon »hora« för att såra (förolämpning) och att kalla någon »hora« för att antyda att personen säljer sex (förtal). Förolämpning är ett ovanligt yttrandefrihetsbrott, eftersom den hårfina skillnaden mellan att förtala och förolämpa i skrift oftast leder till att kränkningar tolkas som förtal.
förolämpning - samma som ovan fast man försöker kränka personen i största allmänhet.
olaga hot - någon som hotar en annan med våld eller ord.
hot mot tjänsteman - hotar personer som är en tjänsteman.
övergrepp i rättssak - hotar personer som ska vittna.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Yttrandefrihetsgrundlagen
http://www.ungmedia.nu/yttrandefrihetens-pusselbitar/brott-och-straff/




Ellen Lindgren, ES3B

Yttrandefrihet




1. Yttrandefrihet i Sverige
Med yttrandefrihet menar man rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. Yttrandefriheten tillhör tillsammans med bl.a. åsiktsfriheten de grundläggande fri- och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle. Möjligheten att uttrycka sin åsikt i olika frågor är en viktig förutsättning för att politiken ska fungera på ett demokratiskt sätt.

Åsiktsfriheten är obegränsad, medan rätten att fritt uttrycka sin mening medför ansvar. Det fria ordet kan orsaka skada, till exempel genom att upplevas som kränkande, hetsa till diskriminering eller våldshandlingar, eller genom att röja uppgifter som får negativa konsekvenser antingen för enskilda eller för samhället som helhet. Yttrandefriheten har med andra ord vissa gränser.

Yttrandefrihet regleras normalt i ländernas grundlagar. I Sverige regleras yttrandefriheten i Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna finns en skrivning om yttrandefrihet liksom i Europakonventionen.

De begränsningar vi har i Sverige vad gäller tryck- och yttrandefrihet och där det är ett brott att bryta mot lagarna är följande:
Brott av beredskapsliknande karaktär (rikets säkerhet) t.ex. landsförräderi
Brott med hemliga uppgifter t.ex. spioneri
Brott mot allmänna intressen t.ex. uppvigling och hets mot folkgrupp
Brott mot enskilda t.ex. förtal.


2. Jämförelse med några andra länder

Turkmenistan
All media är statlig, människorättsorganisationer kritiserar landets politiska och ekonomiska landskap och reformer har genomförts i väldigt långsam takt.
Landet har skrivit under ett antal konventioner om mänskliga rättigheter, genomfört mindre landreformer och byggt fler skolor och sjukhus. Dödsstraff förbjöds 1999.

Kazakstan
Det finns ett trettiotal kommersiella medier i landet, men lagstiftningen är utformad så att journalister lätt kan ställas inför rätta.

Kirgizistan
Det är svårt att skapa en bild av hur utvecklingen ser ut i dag. Enligt tidigare rapporter var pressfriheten begränsad, korruptionen utbredd och godtyckliga frihetsberövanden relativt vanliga.

Uzbekistan
Yttrandefriheten och den politiska friheten i landet är starkt begränsad. Valet som ägde rum 2007 kan inte betecknas som fritt och enligt en FN-rapport begås tortyr ”systematiskt”.

Tadzjikistan
Yttrande- och tryckfrihet finns i teorin men knappt i praktiken. Däremot rapporteras antalet oberoende tidningar öka.

Turkiet
Turkiet har inte grundlagsskyddade minoritetsrättigheter och full yttrandefrihet vilket ses som ett av hindren för Turkiet att bli EU-medlem.


Eritrea
Den internationella organisationen Reportrar utan gränser (RSF) rankar Eritrea på sista plats i världen vad gäller yttrande- och pressfrihet. Ingen som är rädd om livet uttrycka sig fritt och den fria pressen är stendöd. Regeringsmakten har hittills varit fullständigt ointresserad av att införa reformer för yttrandefriheten, menar RSF.

Kina
Yttrandefriheten skyddas i landets grundlag men det finns inskränkningar. Censuren anses vara omfattande. Ett exempel på censur i Kina är att sökmotorn Googles bildsökning av massakern på himmelska fridens torg censureras fullständigt. Den kinesiska versionen av Wikipedia går inte heller att nå från Kina.

Nordkorea
Nordkorea har censur. Man har ingen tillgång till Internet och TV och radio är under statlig kontroll. Om man uttrycker ”statsfientliga” åsikter hamnar man i fängelse eller avrättas.

Tyskland
Yttrandefriheten skyddas av den tyska grundlagen. Man har undantag vad gäller förolämpning och förintelseförnekelse. Det sistnämnda undantaget är en följd av tyskarnas judeförföljelse under andra världskriget.

USA
Yttrandefriheten är skyddad i konstitutionens första tillägg. Inskränkningar omfattar upphovsrättsligt skyddat material och obscenitet.


3. Prövning i domstol av tryck- och yttrandefrihet
Nedan återfinns några exempel på fall där tryck- eller yttrandefrihet prövats i domstol i Sverige.

År 2003 stämdes fredsforskaren Wilhelm Agrell för påståenden i sin bok Venona, att förre ungerske ministern Vilmos Böhm kunde ha varit agent och rentav dubbelagent under andra världskriget.
Hans tre barnbarn i Sverige stämde förlaget för förtal. Juryn frikände Agrell på alla åtta punkter som var uppe i rätten.

Ansvarige utgivaren för tidningen Expressen fälldes 2003 för förtal efter att ha publicerat löpsedlar som felaktigt gav intrycket att vänsterpartiets dåvarande partiledare Gudrun Schyman spelade in porrfilm. Expressen och utgivaren dömdes också att gemensamt betala 50.000 kr i skadestånd.

Pingstpastorn Åke Green åtalades för hets mot folkgrupp efter att i en predikan 2003 uttalat bland annat att "sexuella abnormiteter" (inkluderande homosexualitet) är en "djup cancersvulst på hela samhällskroppen". Green fälldes i tingsrätten men friades i både hovrätten och Högsta domstolen.

Fyra unga män åtalades 2006 för hets mot folkgrupp efter att ha spritt flygblad i en skola. Flygbladen uppgavs vara Nationellt Motstånds fältupplaga och uttalade att homosexualitet hade en "moraliskt nedbrytande effekt på folkkroppen" och att homosexuellas promiskuösa leverne var en av de främsta orsakerna till AIDS och att homosexlobbyn försöker avdramatisera pedofili. Samtliga åtalade fälldes och dömdes till villkorlig dom respektive skyddstillsyn för den yngste. Dagsböter på mellan 60 och 100 dagsböter utdömdes.

Bokförläggaren Jan Svärd och författaren Hans Andersson fälldes 1998 i ett tryckfrihetsmål i Malmö tingsrätt. I Hans Andersson bok Politik, religion, extremism granskades bland andra en medlem i Skånepartiet. Partimedlemmen pekades ut som kriminell och porrhandlare. Hon stämde de ansvariga för boken och krävde 100 000 kronor i skadestånd. Juryn gav kvinnan rätt på två av tre punkter. Hon fick 8 000 kronor i skadestånd.